Säker 2-0-seger i derbyt

Det tog sin tid, men efter den andra halvlekens forcering lyckades BoIS omsider få hål på Lunds BK. Detta sedan inhopparen Kevin Jensen avgjort med en lobb. Matchens slutresultat, 2-0, fastställde Dennis Olofsson på straff.

Den historiska segersviten mot kusinerna från Lund håller i sig. För åttonde gången möttes BoIS och Krubban i en seriematch I Landskrona och för åttonde gången vann randigt.  Det var dock en seger som på intet vis var självskriven.  Efter en fin inledning tappade BoIS tempot i spelet och Lunds BK tilläts sticka upp. Det höll så när på att ge utdelning, men Amr Kaddoura i hemmamålet stod för ett par härliga räddningar och i paus var det 0-0. 

Dennis Olofsson och Kevin Jensen, matchens målskyttar, i
ett BoIS-anfall i andra halvek.

Efter halvtidsvilan blev det bättre fart på randigt och Lund trycktes längre och längre tillbaka. Tio minuter innan ordinarie matchtids slut lyckades Kevin Jensen få till ett lobbskott som via en Krubbanspelare gick över di gules målvakt Marcus Norman och äntligen var det 1-0.

Strax därpå blev det dock smolk i den randiga glädjebägaren när lagkapten Philip Andersson skadade sig och blev utburen på bår. (Rapporter efter matchen verkar tyda på att det rör sig om en uttänjning av en muskel.)

På övertid var Krubban tröttkört. Förre BoISaren Martin Rudolfsson var för sen i en tackling och träffade kvicke Jacob Ondrejkas ben istället för bollen. Det blev straff och denna satte Dennis Olofsson.

Sju omgångar in i Division 1 Södra är randigt ännu obesegrade och skuggar Utsikten i tabelltoppen. Fotbollen som spelas är kanske inte den tjusigaste här i världen, men den är ruskigt effektiv. Ett enda insläppt mål är imponerande. Nu håller man bara tummarna för att det inte ska vara något allvarligt med Philip Andersson.

Matchfakta: BoIS - Lunds BK 2-0 (0-0). Målskyttar: 1-0, Kevin Jensen (79). 2-0, Dennis Olofsson (90+1). Publik: 1 689.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Viktor Wihlstrand, Philip Andersson (Kofi Yeboah, 85), Jesper Lernesjö  - Måns Ekvall, Igor Arsenijevic, Sumar Almadjed (Filip Olsson, 24) - Jakob Andersson (Kevin Jensen, 60), Robin Hofsö, Jacob Ondrejka.

Inför BoIS - Lunds BK

Sex omgångar har spelats av Divison 1 Södra och BoIS är fortfarande obesegrade. Efter 0-0 mot Lindome väntar årets första derby på lördag när Lunds BK gästar Landskrona IP.

Utifrån tidigare möten skulle man kunna påstå att det bara kan gå på ett sätt. Faktum är nämligen att Krubban aldrig någonsin har vunnit en seriematch på IP. De har inte ens tagit en poäng. Sedan det första mötet lagen emellan i dåvarande Division 2 Södra säsongen 1933/1934 har BoIS vunnit samtliga åtta matcher i Landskrona.  I Lund däremot har det varit jämnare. Där har di gule fem segrar mot BoIS två, medan en match slutat oavgjord.

 

Martin Rudolfsson är en av få profiler i dagens Lunds BK.
Åren 2012-2014 spelade han i BoIS. Foto: Ulf Bjarke.

Totalt sett har lagen alltså mötts 16 tillfällen i  seriespel. BoIS har vunnit tio gånger, Lund fem, medan en match slutat lika. De båda klubbarna har dessutom stött på varandra tre gånger i Svenska Cupen. Samtliga möten har slutat med BoIS-vinster. 

En av de mera minnesvärda matcherna mot  Lunds BK spelades i september 1993 när BoIS  via en 2-1-seger säkrade allsvenskt avancemang. Det var en vinst som satt långt inne, trots ett stort randigt spelövertag. Först en kvart in i andra halvlek lyckades Thomas Gustafsson nicka in ledningsmålet efter ett perfekt inlägg från Björn Nilsson. Några minuter senare slog Johnny Kongsbøg till med ett kanonskott från distans och så var det 2-0. Di gule reducerade efter ett självmål av Mats Andersson, men BoIS höll undan och de 2 773 i publiken kunde fira återkomsten till Allsvenskan efter 13 år. 

Tidningsklipp efter avancemanget till Allsvenskan 1993.
Mats Andersson får en kram av Jörgen Hegdal.

Senaste tillfället som Krubban vann över BoIS i en tävlingsmatch var 1997. Då betvingades svartvitt i en svängig match på Klostergården med 2-3. 

Förra gången som BoIS och Lunds BK ställdes mot varandra i seriespel var år 2015. Då vann BoIS enkelt båda matcherna. 4-0 i Lund och 3-0 i Landskrona. Det är de största segrarna mot di gule under en och samma säsong.

Kanske bör man ändå höja ett varningens finger inför matchen på lördag. Inga sviter varar för evigt. Det visar inte minst träningsmatchen i våras. Då vann Lund.

Källor: Arbetet och Sydsvenska Dagbladet, 1993-09-27 samt Ett fotbollslags historia, 2016.

En sömnig historia

Det var ganska logiskt att Landskrona BoIS gjorde en mittemellaninsats efter urladdningen i Åtvidaberg. Hallandslaget Tvååker (Tråkåker) parkerade bussen och lyckades få med sig en poäng efter 0-0 på IP på onsdagseftermiddagen.

Nej, det ville sig inte för randigt i matchen mot Tvååker. De rödklädda hallänningarna låg lågt, sänkte tempot och spelade fysiskt. Det passade BoIS illa och första halvlek blev låst och händelsefattig. 

I andra halvlek bytte BoIS in Kevin Jensen istället för Hampus Ferhm i ett försök att få bättre fart på offensiven. Men det gjorde ingen större skillnad. Matchbilden förblev densamma.

Det var först i slutskedet som det började att hetta till.  Bortalaget höll på att ta ledningen när en Tvååkerspelare kom fri med BoIS målvakt Kevin Alin, men skottet smet utanför Alins vänstra stolpe. BoIS å sin sida hade sin bästa målchans när Sumar Almadjed nickade frispelad av Dennis Olofsson. Tvååkers målvakt Johan Ekelundh gjorde dock en fin räddning.

Billy Magnusson får ta sig en funderare på hur man luckrar
upp lågt stående försvar till nästa hemmamatch.
Foto: Ulf Bjarke 

Efter fem spelade matcher är randigt fortfarande obesegrade. Det är över förväntan.

Defensiven fungerar utmärkt, men det finns mycket som kan förbättras framåt. Åtvidabergsmatchen undantagen skapas det på tok för lite målchanser. Robin Hofsö måste få bättre understöd från yttrar och mittfältare och kvicka BoISare ska använda sin snabbhet. Idag lurades de in i Tvååkers listiga lunk.

Matchfakta: BoIS - Tvååker 0-0. Publik: 1 946.

BoIS lag: Kevin Alin - Dennis Olofsson, Viktor Wihlstrand, Philip Andersson, Jonathan Asp  - Måns Ekvall, Filip Olsson (Joel Sundström, 70), Sumar Almadjed- Hampus Ferhm (Kevin Jensen, 46) , Robin Hofsö, Jacob Ondrejka.

Storseger mot Åtvidaberg

Det rasslade till hela fem gånger bakom Åtvidabergs stackars målvakt Henrik Gustavsson när Landskrona BoIS kom på besök till Kopparvallen på lördagen. 0-5 slutade matchen och det är verkligen ingen överdrift att påstå att randigt är i kalasform.

0-1 kom redan i den andra minuten. Jonathan Asp slog en hörna som Jacob Ondrejka språngnickade in. Knappa kvarten senare kom ännu ett nickmål. Denna gång slog Dennis Olofsson ett inlägg från höger som Robin Hofsö ostörd fick hoppa upp och sätta dit. Åtvidaberg lyckades resa sig en smula i slutet av den första halvleken, men framför mål var de bleka och vikarierande BoIS-målvakten Kevin Alin fick en lugn dag mellan stolparna.

0-3-målet strax efter paus var mums filibabba för fotbollsälskare. Måns Ekvall väggpassade sig fram med hjälp av Filip Olsson innan han skruvade bollen in i Åtvidabergs målvakts högra kryss. (Jag kan inte minnas att Måns någon gång gjort ett så tjusigt mål i BoIS-tröjan.) 0-4 gjorde Hampus Ferhm efter ett inlägg av Jonathan Asp och slutresultatet fastställde Filip Olsson sedan inhopparen Jakob Andersson tagit sig förbi Åtvidabergs vänsterförsvar och frispelat Olsson som bara hade att raka in bollen.

Förväntningarna inför den här säsongen var låga. Det kändes verkligen inte som om vi skulle ha ett lag redo för toppstrid redan året efter genomklappningen i Superettan. Men fortsätter det som i Åtvidaberg de närmaste matcherna är det nog dags att börja tänka i andra banor.

Heja BoIS!

Matchfakta: Åtvidaberg - BoIS 0-5 (0-2). Målskyttar: 0-1, Jacob Ondrejka (1). 0-2, Robin Hofsö (14). 0-3, Måns Ekvall (51). 0-4, Hampus Ferhm (63). 0-5, Filip Olsson (84). Publik: 1 275.

BoIS lag: Kevin Alin - Dennis Olofsson, Viktor Wihlstrand, Philip Andersson, Jonathan Asp  - Måns Ekvall, Filip Olsson, Sumar Almadjed (Joel Sundström, 83) - Hampus Ferhm (Jakob Andersson, 66), Robin Hofsö (Max Mårtensson, 80), Jacob Ondrejka. 

Oavgjort efter sen kvittering

Tippade seriefavoriten Oskarshamn höll så när på att lugga Landskrona BoIS på samtliga poäng, men Sumar Almadjed ville annat och i grevens tid, i den 93:e minuten, kvitterade han till 1-1, vilket även blev matchens slutresultat.   

I Linus R Olssons skadefrånvaro fick Jacob Ondrejka för första gången chansen från start i serien. Han tackade för förtroendet och lurade skjortan av tröga småländska backar hela första halvlek. Efter paus gick det mindre bra, men det gjorde det även för hela BoIS, som givetvis borde ha haft ledningen efter spel- och målchansövertaget under matchens första halva. Sålunda gick det som så ofta förut. I den 67:e minuten förvaltade Oskarshamns Adrian Edqvist en omställning och hastigt och lustigt var det bortaledning. Det var på intet sätt rättvist.

Efter det var det nog många på IP som lite till mans kände att den här matchen var körd. BoIS låg på för en utjämning, men kom knappt till några lägen. Inbytte vänsterbacken Jonathan Asp hade ett skott som målvakten lämnade retur på, men Robin Hofsö hann inte fram. Det var allt i chansväg. Oskarshamn försvarade sig väl och höll Bois utanför straffområdet. Men på övertid slog han till, randigts nye matchvinnare - Sumar Almadjed, och ackurat som i premiären var det med ett perfekt avvägt skott. Det var välförtjänt.

Jacob Ondrejka blev mycket riktigt utsedd till matchens bäste hemmaspelare. Det var länge sedan man såg en så fräck och företagsam tonåring i BoIS startelva. Frågan är om Billy Magnusson kan hålla honom borta från startuppställningen framöver.

Matchfakta: BoIS - Oskarshamn 1-1 (1-1). Målskyttar: 0-1, Adrian Edqvist (68). 1-1, Sumar Almadjed (90+4). Publik: 2 056.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Viktor Wihlstrand, Philip Andersson, Jesper Lernesjö (Jonathan Asp, 53)  - Måns Ekvall (Joel Sundström, 80), Filip Olsson, Sumar Almadjed - Kevin Jensen (Hampus Ferhm, 71), Robin Hofsö, Jacob Ondrejka. 

Seger i Uddevalla

Ännu en 1-0-seger och tre nya friska poäng efter en stabil laginsats mot Oddevold på
bortaplan. Landskrona BoIS anno 2019 har öppnat säsongen på bästa sätt.

Med debaclet senhösten 2017 i åtanke - då randigt skulle spela hem serien, men gjorde en av säsongens plattmatcher - var i varje fall jag på förhand nöjd med en poäng mot Oddevold. Rimnersvallen är inte en arena med särskilt många ljusa BoIS-minnen, tänkte jag, i ett hopplöst försök att förtränga flera storförluster på 1980- och 1990-talen.

Men det var då. Det nya och unga BoIS har ingen tung historik att släpa på. De går ut och gör jobbet på planen för varandra och det ger resultat. Av fjolårets märkligt disharmoniska lagbygge har Billy Magnusson och Max Mölder på kort tid skapat något helt annat. Det är ett ”en för alla, alla för en-tänk” som framför allt ger sig tillkänna i spelet utan boll. 

I det sammanhanget vill jag bland andra nämna Linus R Olsson och Robin Hofsö som i motståndarlagens uppspelsfas tar ett defensivt ansvar på ett mycket bättre sätt än fjolårets frontfigurer Sadat Karim och Adi Nalic. Det är laget före jaget som gäller alltså, inget annat.

Ska man nu, som BoIS-supporter, efter denna fina inledning höja förväntningarna och börja hoppas på toppstrid trots allt? Nja, hoppas kan man ju förstås, men jag tycker nog mest att vi bör bida vår tid och njuta över vår fina start. Serien är lång och vår trupp är ung och orutinerad. Den behöver ingen onödig press från läktarhåll. Bara stöd!

Nästa omgång på annandag påsk väntar Oskarshamn. Det är ett lag med ett par gamla BoIS-bekantingar. William Kvist, som gjorde en säsong i randigt år 2014, men aldrig lyckades etablera sig som startspelare och Sonny Karlsson, en fotbollsnomad som var BoISare år 2012. 

Oskarshamn har av många tippats som seriesegrare. Det blir en härlig match att se fram emot. 

Tre premiärpoäng mot Trollhättan

Nyförvärvet från Hittarp, Sumar Almadjed, frälste randigt med en 1-0-stänkare i premiären mot Trollhättan. Det blev matchens enda mål, så BoIS fick precis den start av serien som laget behövde för att få lugn och arbetsro inför fortsättningen.

Redan i den sjunde minuten small det bakom Trollhättans målvakt Simon Forslund. Det var nye Sumar Almadjed som visade att han har både löd i dojan och siktet rätt inställt. Jesper Lernesjö och Kevin Jensen assisterade.

BoIS fortsatte att ligga på efter målet och bjöd på många fina kombinationer. Men efter ett tag tappade laget tempo och Trollhättan kom in i matchen. Det hade så när resulterat i en kvittering när bortalagets Anders Mogren drog bollen i ribban strax innan halvlek.

Mycket till skönspel blev det inte efter paus. Båda lagen kämpade och slet utan att skapa de riktiga chanserna. Med två undantag dock. Sumar Almadjed sköt i stolpen redan i inledningen av halvleken - och höll alltså på att bli tvåmålsskytt - medan gästerna från Västergötland än en gång prickade ribban i lagets slutforcering i matchens slutskede.

Randigt höll alltså undan och vann med uddamålet, men ska vi vara ärliga var det med en liten gnutta flax.

Utmärkta insatser i BoIS av Viktor Wihlstrand och Philip Andersson, vilka höll ihop backlinjen föredömligt. Filip Olsson verkade inledningsvis tagen av stundens allvar, men han växte ju längre matchen gick, medan Robin Hofsö stred som en furie på topp. Sumar Almadjed ska självfallet också ha beröm. Hans mål var matchens prestation.

Matchfakta: BoIS - FC Trollhättan 1-0 (1-0). Målskytt: Sumar Almadjed (7). Publik: 2 146.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Viktor Wihlstrand, Philip Andersson, Jesper Lernesjö - Måns Ekvall, Filip Olsson (90), Sumar Almadjed (65) - Kevin Jensen (70), Linus R Olsson, Robin Hofsö. Inhoppare: Igor Arsenijevic (65), Jacob Ondrejka (70), Jakob Andersson (90).

Inför seriestarten

Det ska ärligt sägas. Efter fjolårets fiasko var det skönt med ett långt vinteruppehåll. Men nu när våren är här och årets seriespel ska börja försöker jag se säsongen an med tillförsikt. Det finns trots allt mycket som pekar på att BoIS som förening långsiktigt styr åt rätt håll. Satsningen på unga spelare från närområdet är positiv och policyn att kontraktera samtliga på tre år är också det mycket klokt. 

Men det finns tyvärr även en del som talar för att just denna säsong blir måttligt intressant, i varje fall ur ett supporterperspektiv. I Division 1 spelar alltför många lag utan publikstöd. Derbymatcherna mot Skånekollegerna Torn, Lunds BK, FC Kristianstad och Eskilsminne skulle ha kunnat bli festtillställningar, men nu är det uteslutet. Det är bara de närmast sörjande som följer dessa lag. Någon möjlighet till storfrämmande på IP i Svenska Cupen kommer det inte heller att bli, eftersom randigt inte är kvalificerade för turneringen.

En annan högst påtaglig risk denna säsong är att BoIS-styrets brist på målsättning kan skrämma bort många randåskådare. De allra boisigaste är införstådda med att klubbens ekonomi inte tål några äventyrligheter. Men den ickeengagerade fotbollsbesökaren struntar i det. Och klubbar som inte satsar är det få som följer regelbundet. Vi riskerar alltså att tappa publik. Med detta sagt, så hoppas jag förstås att mina farhågor är ogrundade och att nya unga BoIS spelar en så pass positiv och sevärd fotboll att folk hittar till IP i alla fall. Fast fan tro’t.

Det unga BoIS har för övrigt vunnit de fyra senaste träningsmatcherna (mot division tvålagen Ängelholm 2-0, Halmia 4-0, Rosengård 2-0 och Asarum 4-0 ), och kan kanske nå en plats på den övre halvan av serien. Högre än så vågar jag inte hoppas, vis av tidigare bakslag i den randiga fotbollshistorien.

Premiären mot Trollhättan på söndag blir en oviss tillställning. Träningsmatchernas gedigna försvarsspel kan dock bli tungan på vågen för BoIS. Jag tippar att vi vinner med 1-0.

Det var en gång ett lag

 År 1971 köpte jag, som liten kille, mitt första samlaralbum med allsvenska fotbollsspelare. Det kom att bli många sådana album genom åren, men inga av dessa har jag sparat, bara det här. Anledningen är förstås att jag detta år lyckades skaffa en komplett samling av spelarna i BoIS.

Laget är klassiskt. Det var ett lag som tog BoIS tillbaka till svensk fotbolls finrum efter 21 års frånvaro. Och namnen på spelarna är än idag som ljuv musik i randiga öron: Roger Karlsson, Gert-Inge Svensson, Kjell Lindstrand, Stefan Nilsson, Tommy ”Gyxa” Gustafsson och så den störste av dem alla, nummer 10, Sonny Johansson. 

Det här var under en tid då samtliga spelare hade en sysselsättning vid sidan om fotbollen. Roffe Bengtsson var rörmontör, Jerry Rosengren elektriker, Roger Karlsson lärare etc. Klubbkänslan fanns på riktigt, fast man såg aldrig någon springa runt och kyssa klubbmärket. Poser och målgester var sällsynta företeelser.

Ett stort namn i truppen saknas. Det är Claes Cronqvist. Hans övergång från Djurgården till BoIS våren 1971 var inte klar när samlaralbumet trycktes, så ”Crona” fick man stå ut med att ha i Järnkaminernas eller landslagets tröja.

Återkomsten till Allsvenskan slutade med en sjätte plats och blev inledningen på en tioårig sejour i den högsta serien. Sammantaget är det BoIS bästa period genom alla tider med två allsvenska bronsmedaljer, två cupfinaler och Europaspel. Föreningens enda tunga titel, cupguldet 1972, blev en oförglömlig höjdpunkt.

Tillbaka på ruta ett

Det sköna fotbollsvädret fortsatte, men Landskrona BoIS kom ner på jorden igen efter den finfina insatsen förra helgen. Lördagens träningsmatch mellan randigt och Lunds BK slutade 0-1 sedan di gule avgjort i vad som visade sig vara matchens sista spark.

Egentligen var det här en match som BoIS borde ha vunnit. I första halvlek styrde laget spelet, medan Lund mest fick försvara sig.  Randigts anfallstrio Jacob Ondrejka, Linus R Olsson och Hampus Ferhm rörde om rejält i lundagrytan och det kändes som om ett ledningsmål skulle komma när som helst. Ett ypperligt läge att göra 1-0 hade just Hampus Ferhm när han frispelades av Filip Olsson, men Ferhm prickade stolpen. 

Efter halvlek skapade BoIS flera målchanser som borde ha givit mål. Sumar Almadjed nickade över i ett bra läge, Max Mårtensson missade helt fri med lundamålvakten liksom Jakob Andersson i ett liknande friläge något senare. 

Efter randigts skrala utdelning åt sig Krubban sakteliga in i matchen och spelet jämnades ut.  Och så, på övertid, sjabblade annars utmärkte mittbacken Viktor Wihlstrand bort bollen och Lund avgjorde. Irriterande förstås, men så går det ofta i fotboll när man inte förvaltar sina målchanser.

Positiva insatser i BoIS den här lördagen av Sumar Almadjed och Filip Olsson på mittfältet. Även unge Jacob Ondrejka ska ha en eloge, men effektiviteten framför mål var långtifrån godkänd. Att just målskyttet kan bli BoIS stora akilleshäl det här året är påtagligt. Frånsett lårskadade Robin Hofsö saknar laget naturliga avslutare. 

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Philip Andersson, Viktor Wihlstrand, Jesper Lernesjö - Måns Ekvall, Filip Olsson, Sumar Almadjed - Jacob Ondrejka, Linus R Olsson, Hampus Ferhm. Inhoppare: Max Mårtensson, Joel Sundström och Jakob Andersson.

Årets första vinst

Nya och unga Landskrona BoIS tog emot danska Nykøbing FC på konstgräset på IP under lördagen. Det gjorde de föredömligt. 1-0 slutade matchen sedan nyförvärvet från Hittarp, Viktor Wihlstrand, hittat rätt med en nick strax innan halvlek. Därmed är randigts elva matcher långa segerfria svit raderad.

Tidigt vårväder och en efterlängtad seger mot danska Nykøbing.

BoIS stod för säsongens hittills bästa insats när Nykøbing FC besegrades. (Falsterlaget är topplag i NordicBet Liga. Danmarks motsvarighet till Superettan.) Särskilt i första halvlek spelade svartvitt utmärkt och kunde med lite större skärpa ha gjort fler mål. Linus R Olsson missade exempelvis i ett fritt läge framför Nykøbings målvakt sedan han frispelats av Dennis Olofsson och Filip Olsson dundrade ett skott i ribban. Danskarna hade öppnat bäst med en stolpträff alldeles i matchinledningen, men efter det jämnades spelet ut, varefter BoIS tog över.

I andra halvlek, då den stora byteskarusellen kom igång, tappade BoIS rytm och Nykøbing tryckte på. Men speciellt farligt blev det bara ett par tillfällen i slutskedet.

Utropstecken i randigt var de båda mittbackarna Viktor Wihlstrand och Philip Andersson, som effektivt raderade de flesta motståndaranfallen, samt Filip Olsson på mittfältet. Den sistnämnde spelade ett klokt och vägvinnande passningsspel matchen igenom och fortsätter han så här lär han absolut vara med och konkurrera om en plats i startelvan till seriepremiären.

BoIS lag: Kevin Alin - Dennis Olofsson, Philip Andersson, Viktor Wihlstrand, Kofi Yeboah - Måns Ekvall, Filip Olsson, Sumar Almadjed - Jacob Ondrejka, Linus R Olsson, Kevin Jensen. Inhoppare: Amr Kaddoura, Jesper Lernesjö, Joel Sundström, Jakob Andersson, Hampus Ferhm och Max Mårtensson.

Oavgjort i årspremiären

Årets första match är avklarad och ett ungt och nykomponerat BoIS lyckades att bärga en poäng efter 0-0 mot Mjällby på Strandvallens konstgräs i Hällevik. Det kändes positivt.

Mindre positivt är att randigts återkomst till Division 1 Södra ånyo innebär halvtaskiga bortamatchsändningar via Internet. Om dagens match var signifikativ för hur det kommer att bli den här säsongen är det kanske bäst att bestämma sig för att alltid försöka följa BoIS på plats eller helt låta bli att titta. Vad som försiggick på stora delar av planen i Hällevik var nämligen svårt att uppfatta. För mig försvann streamen fem gånger och var det inte det, så stördes man av den statiska bildproduktionen. Staylive och Mjällby skulle ha 100 kr för sändningen. Det var det inte värt.

Eftersom det var på det här viset avstår jag från att kommentera matchen mera ingående. Klart dock, av det jag såg, var att BoIS trillade boll bra med samma sorts smånätta tekniska kortpassningsspel som under Agim Sopi samtidigt som backlinjen agerade stabilt.  Men framåt skapades väldigt lite; bara ett friläge för Hampus Ferhm samt ett skott av Jakob Andersson i första halvlek.

Jag skrev det i forumet på Svenska Fans häromdagen och dagens match gav syn för sägen: BoIS måste förstärka anfallet!

Laget som inledde säsongen 2019: Kevin Alin  - Dennis Olofsson, Philip Andersson, Viktor Wihlstrand, Jesper Lernesjö - Jakob Andersson, Igor Arsenijevic, Måns Ekvall, Hampus Ferhm, Kevin Jensen- Linus R Olsson. Inhoppare: Beck Dane Wallgård, Max Mårtensson, Kofi Yeboah, Luka Petrovic, Emil Jönsson, Jacob Ondrejka, Joel Sundström, Hampus Nilsson, Ivan Majetic och Jihad Fakhouri.

Inför år 2019

Ett nytt fotbollsår står för dörren och precis som man kunde ana har det varit svängdörrar in och ut  från BoIS sedan degraderingen i höstas. Agim Sopis adepter har skingrats för vinden och istället har det värvats ungt och hemvävt av randigts nya tränarduo Billy Magnusson och Max Mölder. Riktigt bra är det förstås inte att det är så tvära kast i vårt lag och att så många lämnar och anländer på en gång. Men det kommer i varje fall inte att bli samma spelaromsättning inför 2020, eftersom nykomlingarna numera tecknat minst tvåårskontrakt.

Att i nuläget ha välgrundade åsikter om nyförvärvens kvalité är stört omöjligt. Själv har jag bara sett hemvändarna Linus R Olsson, Jesper Lernesjö samt i viss mån Filip Olsson. Men som alla andra BoISare hoppas jag förstås att vi har värvat klokt och genomtänkt, även om jag i nuläget oroar mig för att fjolårets poängspelare Sadat Karim, Adi Nalic och Monday Samuel samtliga har lämnat. Ger Linus R Olsson och Max Mårtensson tillräcklig slagstyrka framåt? Nej, det är väl knappast troligt. En eller ett par offensiva spelare till lär behövas. Och helst bör det vara spelare som inte endast har erfarenhet från lägre serier.

Linus R Olsson och Max Mölder spelade
 tillsammans i danska AB Köpenhamn
år 2014. Säsongen 2019 återförenas de i BoIS.

Vad gäller målsättningen inför kommande år i Division 1 Södra bör vi vara realister. Det gäller att stoppa fallet från fjolåret och framför allt se till att vi inte blir inblandade i bottenstriden. Men på längre sikt, om ett par tre år, bör målet givetvis vara inställt på att randigt ska ta sig tillbaka till Superettan igen. Fotbollsintresset i Landskrona är alldeles för stort för att BoIS ska slarva bort för många år i lägre serier. Dessvärre ser jag dock en högst påtaglig risk att vi kan komma att stanna kvar på Division 1-nivå väldigt länge. Saknas det pengar och kapitalstarka sponsorer är det otroligt vanskligt att bedriva elitfotboll och ekonomin i BoIS är som vi alla vet inte vad den borde vara. Dessutom talar det mesta för att vi kommer att gå miste om många sköna slantar när det nya TV-avtalet börjar gälla från och med år 2020.  (Det är bara de två högsta serierna som får ersättningar.)  Det i sin tur kommer att öka kvalitéskillnaden mellan Superettan och Division 1 och torde innebära att det blir allt svårare för lagen från ettan att etablera sig en nivå upp. 

Hur som helst; det ska bli intressant att se vilken potential det nya, unga och orutinerade BoIS kommer att ha när träningsmatcherna väl kommer igång. 

Gott Nytt BoIS-År!

De spelare som hittills har kommit: Linus R Olsson (FC Rosengård), Jesper Lernesjö (Högaborgs BK), Viktor Wihlstrand (Hittarps IK), Filip Olsson (Eslövs BK), Sumar Almadjed (Hittarps IK), Joel Sundström (Högaborgs BK), Max Mårtensson (Helsingborgs IF), John Ebere Ekeh (tillbaka från Kvarnby IK), Hampus Ferhm (uppflyttad), Emil Jönsson (uppflyttad), och Luka Petrovic (uppflyttad på lärlingskontrakt).

De som har lämnat: Alfons Sampsted (tillbaka till IFK Norrköping), Sadat Karim (Halmstad BK), Melvin Frithzell (IK Frej), Noor Zadran (tillbaka till IFK Malmö), Joe Sise (kontraktslös), Akram Mansour (kontraktslös), Monday Samuel (kontraktslös), Viktor Noring (kontraktslös), Jetmir Haliti (Jönköping Södra), Adi Nalic (Malmö FF), Emmanuel Okine (kontraktslös) och Philip Ljung (Varberg).

Sammanfattning av 2018

År 2018 blev inte den säsong vi alla hade hoppats på. BoIS återvände till Superettan och gjorde en hyfsad vår. Men på hösten klappade laget ihop fullständigt och det hela slutade med en sistaplats och degradering till Division 1 Södra . Det blev självfallet mest dystra minnen. Trots det kommer här en sammanfattning:

Alexander Tkacz gjorde årets snyggaste mål. Foto: Ulf Bjarke

Årets mål: Alexander Tkacz' volleyvänster i hemmamatchen mot Örgryte var utan tvekan det allra tjusigaste.

Årets underhållare: Adi Nalic. Den ende som på allvar utmanade motståndarna och bjöd på fotbollsartisteri.

Årets genombrott: Adi Nalic. Dessvärre förlorad nu till Malmö FF.

Årets frisparksskytt: Vakant. Thierry Zahui lämnade ett stort hål efter sig. BoIS hade ingen som kunde skjuta frisparkar 2018 och gjorde få mål på fasta situationer.

Årets bluff: Peter Condrup. Storfinansiären med ”det randiga hjärtat”. När föreningens medlemmar valde en ny styrelse började AKEA sponsra BoIS ärkerival istället. Så gör man förstås inte om man har ett randigt hjärta.

Årets mest saknade: Viktor Svensson. När han lämnade BoIS för bankjobbet i Stockholm föll försvarsspelet samman som ett korthus. Randigt spelade elva matcher utan honom och vann inte en enda. (Med Viktor i laget blev tabellraden: 5 vunna, 5 oavgjorda och 10 förluster.)

Igor Arsenijevic blev årets mest varnade spelare.
Foto: Ulf Bjarke.

Årets fuling: Igor Arsenijevic drog på sig sju varningar. (Hack i häl på honom kom Adi Nalic, Alexander Tkacz och Monday Samuel som alla fick syna domarens gula kort sex tillfällen. Philip Andersson blev BoIS ende utvisade spelare.) 

Årets debut: Melvin Frithzell. Det hann gå 37 minuter i debutmatchen mot Gefle innan han fick näta i den randiga tröjan, men därefter skadade han sig. 

Årets match: Derbyt mot HIF på hemmaplan. Randigt dominerade spelet, men kom oturligt nog i underläge. Sadat Karim utjämnade på övertid, varefter inhopparen Sean Okoli hade chansen att bli en oförglömlig matchvinnare, men hans nick gick rakt på HIF-målvakten.

Årets dystraste svit: BoIS avslutade serien med att spela åtta raka matcher utan att vinna.

Årets vanligaste resultat: 1-2. Sju gånger. (Sex tillfällen i serien.)

Årets ovanligaste resultat: 1-0. BoIS spelade 42 matcher under året, men någon 1-0-seger lyckades vi aldrig bärga.

Årets tryck: Derbyt mot di röe hemma blev en fest med över 8000 på plats. Så mycket folk har det inte varit på IP sedan år 2005 då HIF senast gästade Landskrona för en seriematch. 

Årets bottennapp: Rosengård borta, Brage borta, Öster borta och Örgryte borta. Öster borta var nog allra värst. 0-5 i baken och en beklaglig klackinsats.

Årets floppar: Det värvades friskt under 2018, men få bidrog med något positivt. Viktor Noring, Bahrudin Atajic, Noor Zadran, Joe Sise och Emmanuel Okine. Har BoIS någonsin plockat in så många svagt presterande spelare på en gång? 

Ännu en hedersam förlust

Jönköping Södra besegrade BoIS med 1-2 i årets sista seriematch på IP. Det betydde dock ingenting för utgången av Superettan. Vårt randiga lag är som bekant redan klart för nedflyttning.

Precis som i förra hemmamatchen mot Eskilstuna gjorde BoIS en spelmässigt godkänd insats. Men det som då slutade med 0-0 och en poäng blev idag till en förlust. Möjligen berodde det på att Jönköping kämpade för ett nytt kontrakt, medan randigt egentligen inte hade något att spela för - mer än äran.

Ledningsmålet för smålänningarna kom redan i den nionde minuten då Tommy Thelin styrde in ett felriktat skott. BoIS ryckte upp sig efter det, men skapade väldigt lite framåt. En kvittering kom dock precis innan halvlek när Adi Nalic nådde in med ett inlägg från höger som Monday Samuel skarvnickade i mål. 

Matchen gick i stå i andra halvlek och såg ut att sluta oavgjort, men det grönvita laget ville något annat. Tio minuter innan ordinarie matchtids slut snavade en Jönköpingsspelare över Philip Ljung och domaren blåste straff. Den räddades dock av Amr Kaddoura. Men tio minuter senare - på tilläggstid - fick Jönköping en straff till sedan Måns Ekvall fällt inhopparen Benjamin Tannus. Gästernas Jesper Svensson gjorde inget misstag denna gång och så var den dagen förstörd.

BoIS kämpade tappert, men som så många gånger förr den här säsongen, så räckte man alltså inte till. 

Tänk, så fort det kan svänga i fotboll! För ett år sedan stod man och njöt på ståplats efter seriesegern i Division 1. Efter många tunga år kändes det som om vändningen hade kommit för randigt. Men istället blev det tvärtom. Nu har vi fått genomlida en av de sämsta säsongerna i föreningens historia. Det är som en elak fotbollsgud bestämt sig för att djävlas lite extra med oss som håller på Landskrona BoIS, men vi kommer igen. Vi kommer alltid igen!

Matchfakta: BoIS - Jönköping Södra 1-2 (1-1). Målskyttar: 0-1, Tommy Thelin (9). 1-1, Monday Samuel (45). 1-2, Jesper Svensson (90+2). Publik: 1 171.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Philip Ljung, Philip Andersson, Måns Ekvall - Alfons Sampsted, Monday Samuel, Igor Arsenijevic, Akram Mansour, Dennis Olofsson - Adi Nalic, Sadat Karim. Inhoppare: Kevin Jensen, Emil Jönsson och Filip Pivkovski.

Ett fall framåt

Viktor Svenssons avhopp
är en av orsakerna till
BoIS höstras.

BoIS gjorde en betydligt bättre insats i bortamötet mot GAIS än mot Öster i förra omgången. Likväl blev det förlust med 3-1 och nu ska det till ett mirakel för att sejouren i Superettan inte ska vara över för den här gången.

Det syntes redan i matchinledningen att dagens BoIS-elva verkligen försökte att göra sitt allra yttersta för att återupprätta sin förlorade heder. Det var en helt annan glöd i manskapet - vilket inte minst märktes i ett hetare närkampsspel - än i Småland förförra helgen. Men randigt hösten 2018 är ett helt annat lag än det som tog steget upp för ett år sedan. Det saknas framför allt ledargestalter. Ivo Vazgec är borta, likaså Viktor Svensson och när nu Philip Andersson skadat sig vet man på förhand att försvaret kommer att svikta förr eller senare. I Göteborg skedde det i den 38:e minuten när Edin Hamidovic gjorde 1-0. 

I den andra halvlekens inledning rensade Emmanuel Okine bollen rakt på Igor Arsenijevic så att den rullade fram till nyss nämnde Hamidovic som utökade GAIS-ledningen till 2-0. BoIS kom emellan och reducerade till 2-1 sedan Adi Nalic via ett inspel från höger hittat in till Sadat Karim. Då tändes ett litet hopp, men det släcktes definitivt tio minuter från slutet när BoIS-försvaret sjabblade än en gång och Dusan Djuric sköt in 3-1 bakom Amr Kaddoura i randigts mål.

Många spelare jobbade och slet berömvärt matchen igenom. Dennis Olofsson, Jetmir Haliti och Adi Nalic ska alla ha en extra eloge för att de verkligen tog jobbet. Tyvärr var det inte tillräckligt. 

Att i det här läget försöka hänga tränare och ledare i BoIS är långtifrån konstruktivt. Inte heller är det någon mening att tro att Agim Sopi ska komma tillbaka som någon slags BoIS-Messias. Agim valde att lämna efter två katastrofinsatser mot Rosengård och Brage och en seger på tolv matcher. Hans lagbygge visade sig att inte hålla måttet. Det är den bistra sanningen. 

Jag återkommer med mina funderingar på varför den här säsongen blivit så misslyckad längre fram.

En svart lördag i Småland

Nej, det finns faktiskt inga ursäkter. Så som Landskronafamiljen uppförde sig (kamouflerade till BoIS-supportrar) på Myresjöhus Arena denna oktoberlördag kan inga undanflykter i världen vara till hjälp.

Det räckte alltså inte att skälla ut ledare och spelare som efter de två senaste hemmamatcherna. Man var tvungna att ta protesterna ett varv till och skämma ut föreningen i direktsänd TV. När kravallutrustad polis började utrymma bortastå, men de så kallade BoIS:arna vägrade att lämna arenan, ville jag sjunka genom jorden. Det var ett av de pinsammaste ögonblicken som jag upplevt under alla åren som randig supporter.

Jag har följt BoIS sedan de allsvenska åren på 1970-talet, och gjort det med stolthet. Men idag skämdes jag. Den fotbollsförening som ligger mig så varmt om hjärtat hade kapats av en klick ”fotbollsmördare” som gjorde sitt absolut yttersta för att förstöra för Växjöpubliken och alla oss andra som kommit för att titta på matchen.

Det är tuffa tider för BoIS. Klubben hänger på repen och riskerar att försättas i konkurs. Att då, i ett sådant läge, ställa till det så att kravallpolis måste ingripa är så huvudlöst korkat att man baxnar. Det lär bli dryga böter för vår förening. Jag hoppas att BoIS-styret vågar vara tuffa och trycker till de skyldiga, för den sortens supporterskap kan vi vara utan.

Det spelades en match också mitt i tumultet. Den vann Öster med 5-0 och därmed är det nästan klart att BoIS trillar ur Superettan. Bottenkollegan Värnamo vann nämligen över Halmstad och är nu fem poäng före med fyra matcher kvar att spela.

Nådastöten?

Det kan ha varit nådastöten. BoIS förlorade med 3-4 i en svängig hemmamatch mot bottenkollegan IK Frej, och sjunker nu allt djupare ner under Superettans nedflyttningsstreck. Fem omgångar återstår av serien, så vi ska ännu inte kasta yxan i sjön, men det ser sannerligen mörkt ut.

Randigt tog tidigt ledningen i matchen genom isländske ytterbacken Alfons Sampsted som först försökte klacka in Adi Nalics högerinlägg, men sedan blixtsnabbt vände sig om och slog in returen. Då såg det lovande ut. Bortalaget tog dock snabbt tillbaka initiativet och kvitterade efter en halvtimme. Det resultatet stod sig till halvtid.

Sju minuter in i andra halvlek sköt Frejs Philip Wiström in 1-2 på frispark. Efter det såg BoIS ut som ett slaget lag. Men randigt skulle resa sig. Filip Pivkovski kvitterade med en kanonträff från sin högerposition en kvart före slutet och fem minuter senare gjorde Alexander Tkacz 3-2 med ett vänsterskott strax utanför straffområdet. Segern var alltså bara några minuter borta. Men matchen skulle svänga igen. I den 89:e minuten fick bortalaget straff sedan Philip Andersson rivit ner Frejs Dusan Jajic. Joakim Runnemo fintade bort Viktor Noring i BoIS-målet och så var det 3-3. Därefter, i den fjärde övertidsminuten, lyckades inhopparen Luca Gerbino Polo skarvnicka in Frejs segermål. Det var en osannolik upplösning av matchen och bittert förstås.

Trots att BoIS bjöd på gratis entré denna viktiga kamp hade endast 2155 personer mött upp. Jag kan inte låta bli att tycka att det är en svag siffra när så mycket står på spel. Tyvärr kunde vissa supportrar på engelska läktaren inte heller hantera sin frustration efter slutsignalen. Jag vet inte vad ska vara bra för, men försöken att ställa spelare och tränare till svars skadar mer än det hjälper.

Matchfakta: BoIS - IK Frej 3-4 (1-1). Målskyttar: 1-0, Alfons Sampsted (17). 1-1, Dusan Jajic (30). 1-2, Philip Wiström (52). 2-2, Filip Pivkovski (73). 3-2, Alexander Tkacz (79). 3-3, Joakim Runnemo (89). 3-4, Luca Gerbino Polo (90+4). Publik: 2 155. 

BoIS lag: Viktor Noring - Alfons Sampsted, Philip Andersson, Emmanuel Okine, Alexander Tkacz - Filip Pivkovski, Måns Ekvall, Igor Arsenijevic, Akram Mansour - Adi Nalic, Sadat Karim. Inhoppare: Monday Samuel och Jakob Andersson.

En strimma hopp

Efter brakförlusten i Borlänge, 1-5, lämnade Agim Sopi sitt tränaruppdrag i Landskrona BoIS och Jack Majgaard Jensen tog över. Det gav resultat direkt. I Falkenberg förra veckan tog randigt säsongens främsta skalp då serietvåan besegrades med 2-1. En intressant iakttagelse är att BoIS under säsongen aldrig haft bollen så lite som i Falkenberg. Ändå lyckades man vinna.

Jag har egentligen ingen anledning att vara kritisk mot Agim Sopi. Han förde upp BoIS i Superettan  och var under sin tid som tränare ett med klubben och dess supportrar. Trots det kan jag inte låta bli att fundera på vad det var som gick snett den här säsongen. Jag har kommit fram till att det huvudsakligen var Sopis envisa vana att sällan ändra spelmodell. Han lät aldrig laget spela tillknäppt försvarsfotboll, även om omständigheterna många gånger krävde det, och just därför blev vi gång efter annan straffade av lag med snabba omställningar och kvicka anfallare. Det spelade ingen roll hur fint vi spelade. Jack Majgaard Jensen ändrade på det här omgående och via ett mer cyniskt spel gav det resultat. 

Bottenstriden är ett getingbo. GAIS, Norrby, Jönköping, Frej, Värnamo, Varberg och BoIS. Alla kämpar om att undvika den andra nedflyttningsplatsen jämte Gefle, som verkar avsågade. Dessutom står striden om att undvika de obehagliga två kvalplatserna. För ett par veckor sedan tyckte jag att det kändes kört. Randigt sjönk som en sten och verkade bara bli sämre för varje omgång som gick. Men efter bragden i Falkenberg har en strimma hopp börjat spira igen. Med blod, svett och tårar och uppskjutet finlir kan det gå vägen. 

I morgon gäller det den otroligt viktiga sexpoängsmatchen mot Varberg på IP. Jag hoppas att vi i publiken är lika taggade som laget.

Platt fall i Rosengård

Efter en svag insats i derbyt mot Helsingborg trodde jag att BoIS skulle ta sig samman. Men i cupmötet mot FC Rosengård på onsdagskvällen fortsatte laget att spela precis lika blekt och andefattigt som på Olympia. Det resulterade i ännu ett nederlag. Division 2-laget FC Rosengård slog alltså ut randigt ur Svenska Cupen och stundtals var det faktiskt så att man satt och skämdes för hur håglöst spelarna uppträdde.

Vackra flaggor på Olympia.

Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit att det var helt rätt av BoIS-styret att förstärka truppen under sommarfönstret. Det anser jag fortfarande. Men utav de sex spelare man tog in är det egentligen bara en som hittills har hållit måttet; islänningen Alfons Sampsted.  Varför har Agim Sopi valt att satsa på nyförvärv som det tar månader för innan de kommer i matchform? (Om ens det.) Det är obegripligt.

Landskrona BoIS är en klubb med anor. Vi har en historia att vara stolta över. Vi var med i den första Allsvenskan 1924/1925, har 34 säsonger i högsta serien, ett cupguld, fem cupfinaler och är i ledning i maratontabellen för den näst högsta serien. Sådant bör nya spelare upplysas om, så att de bär den randiga tröjan med värdighet. Vi är inte vilket projektlag som helst.

Det vi fick se på Rosengårds IP på onsdagskvällen gjorde ont. Undantaget Alexander Tkacz och ovan nämnde islänning var det ingen som stod upp för klubbens färger. Vi var som ett ängagäng från gärdsgårdsserien. Rosengårds 2-0-seger var solklar och BoIS förmådde blott att vaska fram några halvchanser.

Osökt infinner sig frågan: Klarar vi verkligen av att rädda kontraktet i Superettan? Jag tvivlar. Men hoppet är som bekant det sista som överger människan. 

Heja BoIS!

Generationen som svek

Finns det några nutida spelare med hjärta för sin moderklubb? Jag kan inte låta bli att undra när jag får läsa att 34-årige Alexander Farnerud i dagarna provspelar för Helsingborgs IF.

Som nästan alla randiga fotbollsanhängare känner till är Alexander och Pontus Farnerud, Rasmus Lindgren, Johan Andersson och Jonas Olsson stommen av BoIS gyllene fotbollsgeneration, vilka vid unga år lämnade Landskrona för framgångsrika karriärer utomlands. Många supportrar har förstås hoppats att någon gång få återse sina gamla favoriter i BoIS, men i takt med att spelarna har återvänt hem till Sverige har den ena besvikelsen avlösts av den andra. Pontus Farnerud valde IFK Göteborg, Rasmus Lindgren Häcken. Något senare gick även Alexander Farnerud till samma klubb. Nej, inte ens Jonas Olsson, som verkade vara den boisigaste av dem alla, hade tillräckligt varma känslor för klubben som fostrade honom. Jonas valde som bekant Djurgården förra året.

Alla dessa svikande hemvändare har självfallet gjort oss supportrar bedrövade, men samtidigt har de flesta insett att BoIS ekonomi inte räckt till för spelarnas lönemässiga krav. Att spel i Division 1 inte heller har varit tillräckligt attraktivt rent sportsligt har vi förstås också varit på det klara med.

Alla dessa besvikelser sammantagna kan dock inte mätas med känslan jag får när jag läser att Alexander Farnerud, efter sin sejour i Häcken och en karriär som egentligen var över, nu ämnar försöka sig på en comeback i ett lag som spelar i samma serie som BoIS och dessutom är våra ärkerivaler. Det är som att bli sparkad i skrevet. 

Jag vet att BoIS styrelse och dåvarande sportchefen Lars Persson inte släppte iväg Farnerud till Marseille när han ville och att han tog illa vid sig för det. Men Herre Gud! Det är femton år sedan och hela BoIS styrelse sedan den tiden är ju utbytt. Den trogna publiken på IP finns dock kvar.

Alexander själv påstår, enligt Helsingborgs Dagblad, att det är en lockelse att få spela i en klubb med ambitionen att ta sig upp till Allsvenskan. Det låter krystat. Han har ju redan spelat i högsta serien och är till åren kommen. Tror han verkligen att han har något att tillföra i Helsingborg nästa år?

En mycket vackrare avslutning på Farneruds fotbollskarriär hade förstås varit om han som erfaren nestor kommit hem till klubben som fostrade honom och gett den en hjälpande hand i kampen för nytt kontrakt och ekonomisk överlevnad. Han hade blivit avgudad och för evigt älskad i Landskrona. Men istället kom detta besked. Det är tragiskt!

Idrotten gör en ofta besviken och i den moderna fotbollens tidevarv är många spelare inte värda sina supportrar. Jag skickar en tanke till Rolf Nilsson istället. Totalt 323 A-lagskamper i BoIS! Väldigt få fotbollsspelare kommer upp i så många matcher i en och samma klubb på 2000-talet. Vila i frid, Rolf!

Oavgjort mot jumbon

En poäng är allltid en poäng och därför bör man kanske vara nöjd. Men sett till spelet och motståndet - BoIS mötte tabelljumbon - var måndagens möte mot Värnamo på Finnvedsvallen ett riktigt sömnpiller, framför allt i den andra halvleken. 

Randigt tog ledningen i den 18 minuten sedan Jetmir Haliti spelat in från vänsterkanten till en centralt placerad Monday Samuel som gjorde 0-1. Men det roliga varade bara några få minuter. Sedan rev Alexander Tkacz ner Pär Cederqvist i BoIS straffområde och domaren Fredrik Klitte blåste straff. Straffen placerade den förre BoIS-centern till höger om Amr Kaddoura och så var det 1-1. Ett resultat som stod sig matchen ut.

Sammantaget, sett till spelet, var BoIS något bättre än Värnamo, men chanserna var få och vare sig Melvin Frithzell eller anfallskollegan Sadat Karim hade någon särskilt lyckad dag på jobbet. En av de bästa i randigt var nyförvärvet Emmanuel Okine som skötte mittbacksspelet, tillsammans med Viktor Svensson, på ett tillfredsställande sätt. (Det kan bli tufft för avstängde Philip Andersson att återta sin plats). Ett annat nyförvärv, Noor Zadran, gjorde ett piggt inhopp i mitten av den andra halvleken och några tillfällen snurrade han friskt med Värnamobackarna. 

Överhuvudtaget är det många nya spelare som kommit, eller är på väg, till BoIS denna sommar. Det är rätt satsat, tycker jag. Ett nytt kontrakt i Superettan står på spel och det gäller att agera. Dessutom börjar skador, avstängningar och annat elände att ställa till det. Mot Värnamo fick Adi Nalic vila sedan han drabbats av ett allergianfall, medan Edafe Egbedi skadade sig och blev utburen på bår. Både Alexander Tkacz och Sadat Karim fick syna domarens gula kort, varför de är avstänga i hemmamatchen mot Degerfors. Men vad gäller Nalic så får vi hoppas att han är tillbaka i den matchen. BoIS offensiv får en annan dimension med honom på planen.

Matchfakta: Värnamo - BoIS 1-1 (1-1). Målskyttar: 0-1, Monday Samuel (18). 1-1, Pär Cederqvist (20).  

Publik: 1 115.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Alexander Tkacz, Emmanuel Okine, Viktor Svensson, Jetmir Haliti  - Edafe Egbedi, Måns Ekvall, Monday Samuel, Filip Pivkovski - Melvin Frithzell, Sadat Karim. Inhoppare: Igor Arsenijevic, Noor Zadran och Philip Ljung.

Dyrköpt seger mot Gefle

BoIS besegrade bottenkollegan Gefle i Superettans höstupptakt på söndagseftermiddagen. Målskyttar för randigt i en händelserik 3-1-seger var Adi Nalic, två gånger, och Melvin Frithzell. Sommarvärvningen Frithzell fick alltså en smakstart i sin nya klubb och kanske kan han bli tungan på vågen i BoIS kamp för nytt kontrakt. 

Att spela fotboll mitt på dagen när det är närmare trettio grader varmt är egentligen alldeles uppåt väggarna och den här matchen var inget undantag. Det var stekhett på engelska läktaren och av allt att döma snäppet värre nere på planen. Men trots att spelet av ren nödvändighet sjönk ner i tempo vissa perioder, så var det ändå en sevärd match vi fick bevittna. 

Adi Nalic sköt 1-0 redan i den andra minuten; ett mål som gav BoIS en perfekt start. Gefle tilläts sticka upp några gånger, men allt som allt var det randigt som kontrollerade matchens första halvtimme. Det gav också utdelning. 2-0 kom sedan Måns Ekvall brutit ett Gefleanfall på mittplan. Han passade till en ledig Melvin Frithzell i högerytterposition som i steget sköt sitt första BoIS-mål. Sedan slog svartvitt av på takten och bjöd Gefle på en onödig reducering precis innan paus. Målskytt: Adam Bergmark Wiberg

Matchens andra halva blev händelserik. Efter tjugo minuter linkade målskytten Frithzell av skadad. Därefter gjorde Adi Nalic 3-1 efter ett väggpass från Sadat Karim. Segern verkade vara i hamn. Men när inhopparen Granit Stagova sjönk samman alldeles utanför BoIS straffområde i en befarad knäskada lade domaren till hela sju minuter.

I den fjärde övertidsminuten fick bortalaget en straff efter en duell mellan Philip Andersson och en Geflespelare. Det hela resulterade i en utvisning för Philip Andersson. (Jag har i skrivande stund ännu inte riktigt fått kläm på om bedömningen var korrekt, eftersom även TV-bilderna missade vad som hände). Hur som helst; i BoIS mål står Amr Kaddoura och han är något av en expert på straffar, vilket han visade även denna gång då han gjorde en enastående räddning på Piotr Johanssons välplacerade skott.

BoIS lyckades således bärga tre välbehövliga pinnar, men det var en dyrköpt seger. Beklagligt nog lär Granit Stagova vara borta en längre period framöver och för lagkapten Philip Anderssons vidkommande väntar en avstängning i den viktiga matchen i nästa omgång mot Värnamo på bortaplan. Dessbättre var Melvin Frithzells skada av det godartade slaget.

Matchfakta: BoIS - Gefle 3-1 (2-1). Målskyttar: 1-0, Adi Nalic (2). 2-0, Melvin Frithzell (37). 2-1, Adam Bergmark Wiberg (43). 3-1, Adi Nalic (70). 

Publik: 1 654.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Philip Ljung, Philip Andersson, Viktor Svensson, Jetmir Haliti  - Edafe Egbedi, Måns Ekvall, Monday Samuel, Adi Nalic - Melvin Frithzell, Sadat Karim. Inhoppare: Igor Arsenijevic, Filip Pivkovski och Granit Stagova.

Seger för Öster på IP

BoIS föll även i den sista matchen innan sommaruppehållet. Småländska Öster blev för svåra och knep en uddamålsseger, 2-3, i mötet på Landskrona IP på söndagen. Randigt har nu fyra raka förluster och det torde vara en efterlängtad semester för Agim Sopi och hans mannar som väntar. Tid ges förstås att ordentligt tänka igenom vad det är som har fallerat den senaste månaden.

Halva serien är nu spelad och för BoIS del kan man skönja vissa mönster. I tio av femton matcher har man till exempel varit det spelförande laget och haft mest bollinnehav, men man har bara vunnit en av dessa tio matcher (Värnamo hemma). Det är uppenbart att ett markant spelövertag sällan leder till seger. 

I matchen mot Öster gick mönstret igen ännu en gång. BoIS låg på och skapade massor med chanser, medan smålänningarna kontraslog och gjorde mål på de få möjligheter de fick. Randigt är otroligt beroende av sin ende anfallare, Sadat Karim, men är han ur slag - vilket han varit den senaste månaden - så vinner BoIS inga matcher. Karim är dessutom alldeles för begränsad i sitt spelsätt och behöver understöd i form av kvicka yttrar och mittfältare som fyller på i straffområdet. Dessa spelare har dock inget målsinne alls. Det är talande tycker jag att vare sig Bahrudin Atajic, Granit Stagova, Filip Pivkovski eller Edafe Egebedi har lyckats att göra mål. Jag höll på att nämna Sean Okoli också. Men han spräckte ju sin nolla mot Öster.

Försvarsmässigt är BoIS alldeles för enkla att få hål på. Det beror främst på avsaknaden av naturliga ytterbackar samt en målvakt som tyvärr inte ger den stadga som behövs i det egna straffområdet. Förra året gav jag Agim Sopi en eloge för hans drag att omskola Dennis Olofsson och Alexander Tkacz till backar. Själv trodde jag inte alls på det, eftersom ingen av dem är naturliga försvarare. Men det som fungerade alldeles utmärkt i fjol, i Division 1, har varit precis så riskabelt som jag befarade i år. Framför allt Dennis Olofsson har kolossala problem med motståndarlagens anfall, vilket han inte minst visade mot Öster. Han har svårt att värdera situationerna, vet ofta inte när han ska falla eller stöta och är alldeles för snäll i duellspelet. Flytta upp Dennis på mittfältet igen! Han har fått en otacksam uppgift som inte passar hans spelartyp.

BoIS ekonomiska situation är prekär. Det saknas pengar och elitlicensen är i fara. Men styrelsen borde ändå se över möjligheten att låna in någon eller några förstärkningar i sommar. Helst en spelare i varje lagdel. En returbiljett till Division 1 Södra vore förödande.

Matchfakta: BoIS - Öster 2-3 (1-2). Målskyttar: 1-0, Måns Ekvall (11). 1-1, Simon Helg (24). 1-2, David Johannesson (29). 2-2, Sean Okoli (74). 2-3 Dragan Kapcevic (84).

Publik: 1 728.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Philip Andersson, Viktor Svensson, Alexander Tkacz - Måns Ekvall, Igor Arsenijevic - Edafe Egbedi, Sean Okoli, Adi Nalic - Sadat Karim. Inhoppare: Philip Ljung och Filip Pivkovski.