Håglös insats i VM:s skugga

Att spela svensk elitfotboll mitt under pågående VM-turnering är i grund och botten en dålig idé. Idag hade fyra klubbar i Superettan hemmamatch samtidigt som Argentina - Island och Danmark - Peru TV-sändes från Ryssland. Samtliga lag fick se publiksiffrorna sjunka.

Till Finnvedsvallen kom det bara 563 personer. Det var första gången i år som Värnamo på sin hemmaplan drog så lite folk. Örgryte brukar normalt sett spela inför en publik på drygt 2000, men i matchen mot Norrby kom det endast 1456 - årets sämsta siffra. Och Gefle som vanligtvis har publiksiffror på över 1000 personer hade i hemmamatchen mot Öster bara 869. Även hos oss i Landskrona var tillströmningen skral. Endast 1806 åskådare hade sökt sig till IP. Det var förstås det sämsta vi sett i publikväg den här säsongen. 

Ett par tusen fotbollsintresserade valde således TV-soffan istället för livefotboll den här lördagen. Jag befarar att det kommer att fortsätta på samma sätt hela VM-turneringen. 

I sammanhanget kan jag inte låta bli att fråga mig varför Superettan, liksom andra elitfotbollsserier, inte har gjort uppehåll för VM? Inser inte Svenska Fotbollsförbundet att man devalverar en av sina egna produkter? Tipskupongerna skulle man kunna fylla med annat.

Hur som helst; den dåliga inramningen lade sig som en våt filt över Landskrona IP och spelmässigt gjorde BoIS sin hittills sämsta hemmamatch. Det var ett håglöst lag vi fick se; ett lag förutan kämpaglöd och sisu. Men att bara lasta spelarna känns inte riktigt juste. Vi i publiken verkade tro att BoIS spelade en träningsmatch och stämde inte ens upp i ett ”Heja BoIS” en enda gång. Det var för dåligt.

Det vill nog till att vi vaknar omgående och stöttar bättre. Annars är risken stor att det bär av ner i division 1 igen. 

Matchfakta: BoIS - Brage 1-2 (1-1). Målskyttar: 0-1, Robbin Sellin (38). 1-1, Monday Samuel (41). 1-2, Anton Lundin (58). Publik: 1 806. 

BoIS lag: Amr Kaddoura - Dennis Olofsson, Philip Ljung, Philip Andersson, Alexander Tkacz - Igor Arsenijevic, Monday Samuel - Edafe Egbedi, Adi Nalic, Bahrudin Atajic - Sadat Karim. Inhoppare: Jetmir Haliti, Sean Okoli och Måns Ekvall.

Historik inför Brage på lördag

Efter förlusten i Eskilstuna mot det lag som i mitt tycke ser ut att vara seriens bästa är det på lördag dags för BoIS att möta IK Brage från Borlänge. Ett litet avbräck är det att Viktor Svensson är avstängd, men i gengäld är Alexander Tkacz tillbaka så jag tycker att vi kan se matchen an med tillförsikt.

Sonny Johansson nickar in 2-0 i höstmötet mot
Brage i Allsvenskan 1980.

Ser man till historien är Brage en förening som BoIS haft det lätt för. De första seriematcherna lagen emellan var i Allsvenskan säsongen 1937/1938. Då vann BoIS båda mötena (3-1 i Landskrona och 3-2 i Borlänge). Lagen kom att stöta på varandra de tre följande säsongerna också, utan att Brage lyckades vinna. Den första gången som dalmasarna besegrade randigt var 1980, året när de återvände till Allsvenskan anförda av guldbollen-
vinnaren Rolf Zetterlund. Då vann de grönvita på hemmaplan med 3-0, men i Landskrona samma år vann BoIS också med dessa siffror sedan Sonny Johansson, två gånger, och Mats Aronsson nätat.

Det skulle dröja tjugo år innan randigt och Brage hamnade 
i samma serie igen. Då i den nybildade Superettan. Mötet år 2000 åkte Brage på sin största smäll mot BoIS någonsin. Många minns säkert att det den gången blev hela 5-0.

Senaste tillfällena de båda lagen möttes var 2013. Svartvitt vann enkelt på hemmaplan med 4-1, men förlorade på Domnarvsvallen med 1-2.

Allt som allt har BoIS och Brage spelat 22 seriematcher genom åren. 13 av dessa möten har slutat med randig seger, 4 har slutat oavgjort, medan Brage endast vunnit 5. Blott en enda gång har de grönvita lyckats vinna i Landskrona. Det var år 2011.

Två tillfällen har lagen spelat mot varandra i cupen. Åren 1945 och 1984. Båda matcherna har BoIS vunnit. Mötet 1984 i Borlänge i cupens semifinal är kanske den mest minnesvärda matchen. Anders Nordström avgjorde med en rökare från långt håll och BoIS, som i övrigt hade en dyster säsong, var klara för final.

Missarnas match!

   Edafe Egbedi hade oflyt mot GAIS. 

BoIS pigge ytter Edafe Egbedi lär inte sova gott efter söndagsmatchen mot GAIS. Nigerianen var stundtals lysande i spelet ute på plan. Med sin rörlighet och fina teknik rörde han om rejält i den göteborgska backlinjen. Men framför mål gick det totalt i baklås. BoIS brände mängder av chanser, men allra mest brände Egbedi. 

Möjligheten i andra halvleks inledning - då han frispelad av Monday Samuel tog sig in från sin högerposition och lyckades finta bort både GAIS vänsterback och målvakt, men ändå placerade bollen över ett tomt mål - kan mycket väl vara något av årets miss på IP. Det är nog ingen överdrift att påstå att Egbedis vänsterfot inte riktigt står i samklang med hans övriga fotbollsförmågor. 

I övrigt kan man konstatera att det onekligen kändes surt att endast få 1-1 i en match där randigt spelmässigt var helt överlägsna. Vissa perioder - särskilt i första halvlek - tyckte jag att BoIS spelade säsongens kanske bästa fotboll. Laget kom i anfallsvåg efter anfallsvåg, spelade kreativt och fyndigt och även en tidigare starkt ifrågasatt spelare som Bahrudin Atajic visade nu att han har kvalitéer.

En seger hade gett ett betryggande avstånd till lagen längre ner i tabellen. Men för tillfället är det bara tre poäng till kvalstrecket och nästa omgång väntar Eskilstuna på bortaplan; ett Eskilstuna som i nuläget släppt in minst mål i hela serien.

Jag hoppas att BoIS förvaltar sina målchanser bättre i ”smedstan”. Det lär behövas. Annars riskerar vi ånyo att dras in i bottenskiktet av den jämna tabellen.

BoIS lag mot GAIS: Kaddoura - Olofsson, Svensson, Andersson, Tkacz - Samuel, Arsenijevic - Egbedi, Nalic, Atajic - Karim. Inhoppare: Ekvall och Pivkovski.