fredag 2 april 2021

Inför seriestarten och BoIS återkomst till Superettan

För 54:e gången står Landskrona BoIS redo för en säsong i svensk fotbolls näst högsta serie.

54 år! Det är mäktigt. Lägg därtill de 34 säsongerna i Allsvenskan, så får man hela 88 fotbollsår då randigt bjudit Landskrona med omnejd på kamp och toppunderhållning i världens vackraste idrott.

I 9 år har det varit jobbigt. BoIS har parkerat i en serie på en nivå där vi egentligen inte hör hemma. 5 av
dessa säsonger har inträffat de senaste åren och vi har väl alla lite till mans funderat på om tåget gått för randigt. I nutidens genomkommersialiserade fotbollsvärld där projektlag efter projektlag tagit sig till eliten verkar tung tradition och regional förankring inte vara det mest gångbara. Ändå gick det att ta sig tillbaka.

Engelska läktaren med publik! Det vore en nåd att stilla
bedja om säsongen 2021. Här är en bild från cupderbyt
mot Malmö FF 2016. Foto: Ulf Bjarke.
De rätta människorna med den rätta omsorgen om föreningen styr numera i BoIS. Trots små ekonomiska resurser fungerar det fint när hjärtat är med. Och när BoIS-bloggen häromkvällen fick se ett Kick Off-program, så gediget producerat och trevligt presenterat att man smälte. Ja, då kändes det nästan som när man var påg och Sonny Johansson äntrade planen.

Det blev inget genrep mot ett coronadrabbat Örgryte, så BoIS kan nu ladda länge inför premiären. Värnamo hemma låter som en överkomlig motståndare, men är det knappast. I fjol fick vi stordäng mot smålänningarna på IP och lyckades med nöd och näppe knipa en pinne i 0-0-mötet på Finnvedsvallen. BoIS-bloggen har skrivit det tidigare. Årets målsättning är att hänga kvar. Trots tidigare meriter är randigt nykomlingar. Och i ljuset av det är oavgjort i premiären fullt godkänt. (Fast man skulle självfallet inte tacka nej till en seger.)


Oscar Petersson, en möjlig skyttekung 2021? 
Foto: Emelie Hübner.
Att våga sig på att tippa på vilken plats BoIS placerar sig i årets Superettan är förstås vanskligt, men jag kan inte låta bli. En tiondeplats tror jag vi mäktar med. Försäsongsmatcherna - i synnerhet de mot allsvenskt motstånd - har visat att laget skulle behöva en murbräcka på mittfältet, men i övrigt tycker jag nog att truppen ser både bred och samspelt ut. Det bör vara tillräckligt för att hålla sig på rätt sida nedflyttningsstrecket. 

I fjol, i Divison 1 Södra, gjorde randigt 54 mål. Så många blir det förstås inte i Superettan. Inte heller kommer Linus R Olsson att göra 12 mål. Men den interna skytteligan tror jag ändå att han vinner tillsammans med Erik Pärsson och Oscar Petersson. Sju baljor vardera blir det för de tre anfallarna.

Sedan gäller det bara att hålla tummarna för att publiken får komma tillbaka så fort som möjligt. Två derbyn mot HIF, inför tomma läktare, vore för trist. Dessvärre bör vi dock förbereda oss på att det blir någon form av restriktoner även i sommar. Fullt publikpådrag lär det sannolikt bli först när pandemin har blåst förbi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar