Det mesta talar för att fotbollssäsongen 2024 kommer att bli ihågkommen som året då BoIS hade ett allsvenskt avancemang som i en liten ask, men slarvade bort alltihop efter ett historiskt ras. Trots insikten om det motsatta - att klubben gjorde sin bästa säsong sedan 2005 och att ingen egentligen hade förväntat sig en toppstrid - så är det ett faktum att möjligheten att ta sig tillbaka till den högsta serien knappast kunde ha varit bättre. BoIS toppade Superettan i 22 omgångar och ledde som mest med åtta poäng. Ändå blev det ”bara” spel i Superettan 2025.
Här följer en årssammanfattning:
 |
| Vincent Sundberg gjorde sin hittills bästa säsong i BoIS. Kanske var han bäst i hela laget. Foto: Emelie Hübner. |
Årets mål: Ännu en gång avgjorde Adam Egnell ett derby på Olympia. Det var förstås en viktig strut. Men även hans kanon mot Skövde hemma är värd att omnämnas liksom Robin Dzabics vackra vänsterskott mot Oddevold i vårmötet på IP.
Årets spelare: Under vårsäsongen dominerade David Edvardsson Superettans alla mittfält och var förmodligen seriens bäste spelare. Men Edvardsson drog till Tromsö under sommaren, så bäst i BoIS sett över hela säsongen var trion Vincent Sundberg, Max Nilsson och Robin Dzabic. Att rangordna dem går inte.
 |
| År 2024 hittade publiken tillbaka till IP igen. Årssnittet, 3 550 åskådare, är det bästa sedan 2005. |
Årets debut: Sommarförvärvet Edi Sylisufaj ersatte danske Frederik Ihler som såldes till norska Molde. I debuten i derbyt mot Trelleborgs FF gjorde Edi två mål.
Årets skada: Amr Kaddoura drog korsbandet i matchen mot Brage och missade upplösningen av Superettan och kvalet. En lång mödosam rehabilitering är att vänta, men Amr är en kämpe och lär vara tillbaka fortare än man anar.
Årets avsked: Vår kapten, Philip Andersson, lämnar efter sjutton säsonger. Att klubbens femte meste spelare genom alla tider, 2000-talets store klubbikon, tar avsked gör varje sann BoIS-supporter en smula sorgsen. BoIS-bloggen tycker att lojala spelare - så kallade kulturbärare - borde hanteras med särskild omsorg. Att inte förlänga med Phille var inget bra beslut av Billy, Max och de andra.
 |
| Vänsterbacken Rassa Rahmani, ny för säsongen, bidrog till att ut- veckla BoIS passningsorienterade spel. |
Årets publikfest II: Långt över tusen BoISare tog sig till Hisingen i Göteborg för att heja fram BoIS till Allsvenskan. Stödet var mäktigt. Hemmalaget Utsikten förstörde dock den randiga festen och vann med 3-0.
Årets bottennapp: Träningsmatchen mot Sönderjyske, 2-7, var en hemsk upplevelse. Men även i hemmamötet mot Varberg i augusti, 1-4, gjorde randigt en obegripligt svag insats liksom i ovan nämnda smäll i Göteborg.
Årets svit: Från den 31 mars till den 19 september ledde BoIS Superettan. Men efter 2-1-förlusten mot Örgryte i Göteborg var det roliga slut.
Årets nick: Ett enda nickmål under Superettans 30 omgångar (samt de två efterföljande kvalmatcherna) mäktade BoIS med. Det var Kofi Asare som höll sig framme i matchen mot Oddevold borta. Som en jämförelse kan konstateras att randigt släppte in hela nio nickmål! Tre av dessa i kvalmatcherna mot Värnamo. Det är väl knappast en överdrift att påstå att man längtar efter bättre huvudspel säsongen 2025.
Årets bollinnehav: I matchen mot Varberg borta var BoIS bollinnehav förkrossande 77-23. Ändå blev det bara 1-1. Det ständiga bolltrillandet längs marken, ofta i ett alltför lågt tempo, irriterar många grånade BoISare som minns långbollarna förr om åren. Det fanns nämligen en tid en gång för inte alltför länge sen då BoIS var känt för inlägg, pang på och fysisk fotboll. Jo, till er som är födda på 2000-talet, det är alldeles sant.
Årets incident: BoIS hade inte tur med vädret i de viktigaste matcherna. I kvalmatchen mot Värnamo slog en kortvarig köldknäpp till, vilket säkert skrämde bort ett tusental åskådare. De som kom fick dessutom frysa en extra timme sedan idrottsplatsen blivit utrymd till följd av en inkastad väska. En del orkade inte vänta och gick hem igen.
