Sammanfattning av säsongen 2024

Det mesta talar för att fotbollssäsongen 2024 kommer att bli ihågkommen som året då BoIS hade ett allsvenskt avancemang som i en liten ask, men slarvade bort alltihop efter ett historiskt ras. Trots insikten om det motsatta - att klubben gjorde sin bästa säsong sedan 2005 och att ingen egentligen hade förväntat sig en toppstrid - så är det ett faktum att möjligheten att ta sig tillbaka till den högsta serien knappast kunde ha varit bättre. BoIS toppade Superettan i 22 omgångar och ledde som mest med åtta poäng. Ändå blev det bara spel i Superettan 2025.

Här följer en årssammanfattning:

Vincent Sundberg gjorde sin hittills bästa säsong i BoIS. 
Kanske var han bäst i hela laget. Foto: Emelie Hübner.

Årets mål: Ännu en gång avgjorde Adam Egnell ett derby på Olympia. Det var förstås en viktig strut. Men även hans kanon mot Skövde hemma är värd att omnämnas liksom Robin Dzabics vackra vänsterskott mot Oddevold i vårmötet på IP.

Årets spelare: Under vårsäsongen dominerade David Edvardsson Superettans alla mittfält och var förmodligen seriens bäste spelare. Men Edvardsson drog till Tromsö under sommaren, så bäst i BoIS sett över hela säsongen var trion Vincent Sundberg, Max Nilsson och Robin Dzabic. Att rangordna dem går inte.

År 2024 hittade publiken tillbaka till IP igen.
Årssnittet, 3 550 åskådare, är det bästa sedan 2005.

Årets match: Derbyvinsten på Olympia smäller naturligtvis högt, men även cupsegern mot Häcken och de galna 4-3-vinsterna mot Örgryte och Östersund var fotbollsfester helt i publikens smak.

Årets debut: Sommarförvärvet Edi Sylisufaj ersatte danske Frederik Ihler som såldes till norska Molde. I debuten i derbyt mot Trelleborgs FF gjorde Edi två mål.

Årets skada: Amr Kaddoura drog korsbandet i matchen mot Brage och missade upplösningen av Superettan och kvalet. En lång mödosam rehabilitering är att vänta, men Amr är en kämpe och lär vara tillbaka fortare än man anar.

Årets avsked: Vår kapten, Philip Andersson, lämnar efter sjutton säsonger. Att klubbens femte meste spelare genom alla tider, 2000-talets store klubbikon, tar avsked gör varje sann BoIS-supporter en smula sorgsen. BoIS-bloggen tycker att lojala spelare - så kallade kulturbärare - borde hanteras med särskild omsorg. Att inte förlänga med Phille var inget bra beslut av Billy, Max och de andra.

Vänsterbacken Rassa Rahmani,
ny för säsongen, bidrog till att ut- 
veckla BoIS passningsorienterade spel.

Årets publikfest: Hemmaderbyt mot Helsingborg drog 8 267 åskådare, trots hällregn och busväder. Det var den bästa publiksiffran på IP sedan 2005. Noteringen var också en tankeställare beträffande storleken inför idrottsplatsens stundande ombyggnation. Att bara bygga för 6 800 åskådare känns i minsta laget.

Årets publikfest II: Långt över tusen BoISare tog sig till Hisingen i Göteborg för att heja fram BoIS till Allsvenskan. Stödet var mäktigt. Hemmalaget Utsikten förstörde dock den randiga festen och vann med 3-0.

Årets bottennapp: Träningsmatchen mot Sönderjyske, 2-7, var en hemsk upplevelse. Men även i hemmamötet mot Varberg i augusti, 1-4, gjorde randigt en obegripligt svag insats liksom i ovan nämnda smäll i Göteborg.

Årets svit: Från den 31 mars till den 19 september ledde BoIS Superettan. Men efter 2-1-förlusten mot Örgryte i Göteborg var det roliga slut.

Årets nick: Ett enda nickmål under Superettans 30 omgångar (samt de två efterföljande kvalmatcherna)  mäktade BoIS med. Det var Kofi Asare som höll sig framme i matchen mot Oddevold borta. Som en jämförelse kan konstateras att randigt släppte in hela nio nickmål! Tre av dessa i kvalmatcherna mot Värnamo. Det är väl knappast en överdrift att påstå att man längtar efter bättre huvudspel säsongen 2025.

Årets bollinnehav: I matchen mot Varberg borta var BoIS bollinnehav förkrossande 77-23. Ändå blev det bara 1-1. Det ständiga bolltrillandet längs marken, ofta i ett alltför lågt tempo, irriterar många grånade BoISare som minns långbollarna förr om åren. Det fanns nämligen en tid en gång för inte alltför länge sen då BoIS var känt för inlägg, pang på och fysisk fotboll. Jo, till er som är födda på 2000-talet, det är alldeles sant.

Årets incident: BoIS hade inte tur med vädret i de viktigaste matcherna. I kvalmatchen mot Värnamo slog en kortvarig köldknäpp till, vilket säkert skrämde bort ett tusental åskådare. De som kom fick dessutom frysa en extra timme sedan idrottsplatsen blivit utrymd till följd av en inkastad väska. En del orkade inte vänta och gick hem igen. 

Bittert! - BoIS föll i kvalet

Kvalet till Allsvenskan blev inte det vi hoppats på. Småländska IFK Värnamo blev i slutändan en alldeles för svår nöt att knäcka och våra randiga pågar föll på målsnöret. 0-1-förlusten i Borås kommer att svida länge.

Sex bussar med BoISare var inte tillräckligt 
för att bära laget till en seger.

Igår kändes det bittert och idag känns det bittert och det mest sannolika är att det kommer att kännas bittert många veckor framöver. Värken efter kvalnederlaget lär inte gå över på länge. 

Att bara vara nära irriterar. För det här var ett år då BoIS äntligen såg ut att nå Allsvenskan igen. Under våren dundrade vi fram som en segermaskin och verkade ostoppbara. Randigt ledde serien i 22 omgångar. Men efter en svag höst gled topplatsen oss ur händerna. Dock räckte det till en tredjeplats och ett kval; ett kval som alltså nu även det gick åt skogen.

Första halvlek mot Värnamo på Borås Arena var en låst historia. Värnamo pressade högt och BoIS försökte hitta vägar fram med sin bollinnehavsfotboll. Allteftersom tog Värnamo över och efter en dryg halvtimme föll ledningsmålet. Ännu en gång kom BoIS-försvaret till korta i huvudspelet. Det här tillfället till och med två gånger om. Värnamobacken Albin Lohikangas nickade in Gustav Engvalls nickpassning utom räckhåll för Svante Hildeman.

Andra halvlek kunde ovan nämnde Engvall ha punkterat matchen när han prickade stolpen. Istället inledde BoIS en forcering - som dock även den ledde till få riktiga målchanser. Det var först i matchens slutskede som det på allvar hettade till i Värnamos straffområde när några tilltrasslade situationer kunde ha resulterat. Smålänningarna redde dock ut stormen och kan alltså kalla sig ett allsvenskt lag även år 2025.

I ett tappert kämpande BoIS sken Rassa Rahmani, Max Nilsson och Philip Andersson lite extra. Men vad offensiven anbelangar var det alltför andefattigt. Som så många gånger förr denna höst saknades en uppspelspunkt som kunde hålla fast bollen på motståndarnas planhalva. Robin Dzabic - som gjorde det så bra under mötet i Landskrona - raderades helt ur matchen och Vincent Sundberg löpte i ett ingenmansland. Inte ens de i den andra halvleken inbytta spelarna - Kofi Asare, Edi Sylisufaj, Constantino Capotondi eller Filip Sachpekidis - förmådde skapa tillräckligt stor oreda i det småländska försvaret för att det skulle resultera i det mål BoIS behövde.

Det var många BoISare på plats på läktarna i Borås. Många besvikna BoISare. En del ropade på tränaren Max Mölders avgång. Men de flesta kunde trots allt hålla huvudet kallt i nederlagets stund. Sparka tränaren är väl lämpligt att göra när man trillat ur en serie. Men det är knappast det rätta när man missat ett kval och nått längre än på nitton år.

Matchfakta: IFK Värnamo - BoIS 1-0 (1-0). Målskytt: 1-0, Albin Lohikangas (37). Domare: Glenn Nyberg. Publik: 2 380.

BoIS lag: Svante Hildeman - Jesper Strid (Melker Jonsson, 64), Gustaf Bruzelius, Philip Andersson (K) (Filip Sachpekidis, 87), Rassa Rahmani -  Adam Egnell, Max Nilsson, Robin Dzabic (Constantino Capotondi, 64) - Victor Karlsson (Edi Sylisufaj, 54), Christian Stark (Kofi Asare, 46), Vincent Sundberg. 

Oavgjort i halvtid av kvaldramat

Nästan en timme fick publiken vänta innan 
den kom in på idrottsplatsen igen.

BoIS och Värnamo spelade oavgjort, 2-2, i ett dramatiskt första kvalmöte på Landskrona IP på torsdagskvällen. 

Det började med en skandal. En insmugglad väska med pyroteknik förorsakade en utrymning av idrottsplatsen och en femtiofem minuter lång väntan på att spelet skulle komma igång. Det var väl knappast något som BoIS tjänade på. Festen kom av sig och en och annan landskronit traskade hem i vinterkvällen för att istället se matchen på Kanal 9.

För de 4 775 som stannade kvar och så småningom blev insläppta igen (utan att bli visiterade) började det på sämsta sätt. Värnamo tog ledningen efter en frispark från Simon Thern som Emin Grozdanic nickade i mål. BoIS såg vilsna ut och nog fick man en känsla av att det här verkade bli en övermäktig uppgift. Men charmen med fotboll är att man egentligen aldrig kan ta ut något i förskott. Varje match lever sitt eget liv.

Jesper Strid och Adam
Egnell, två tappert  
kämpande BoISare.

Efter att ha varnats för gruff med Vincent Sundberg bjöd målskytten Grozdanic in randigt på allvar i matchen igen när han i den 37:e minuten fick hjärnsläpp och stoppade ett anfall med handen. Det blev naturligtvis ytterligare ett gult kort och därmed utvisning.  

Med en man mindre backade Värnamo hem för att försvara sin ledning. BoIS började att trycka på. Det gav utdelning när Robin Dzabic, från ett utgångsläge strax utanför straffområdet, placerade ett vänsterskott invid den högra stolproten. När sedan inhopparen Kofi Asare stötte in 2-1 fint assisterad av nyss nämnde Dzabic samt Adam Egnell var extasen nära på idrottsplatsen.

Tio minuter innan ordinarie matchtids slut var det bud på 3-1. Robin Dzabic (vem annars?) drog iväg ännu en vänsterprojektil som for upp i överliggaren så att snön stänkte. Men nära skjuter ingen hare. Istället var det Värnamo som fick det sista ordet när Joel Voelkerling Persson nickade in kvitteringen på hörna. 2-2 alltså inför returen. 

Planskötarna gjorde ett strongt jobb som 
fick bukt med vinterns första snö.

Utan tvekan finns det fog för en viss optimism inför upplösningen på den här gastkramaren. I skrivande stund, på fredagen, meddelas att vintervädret försatt Finnvedsvallen ur speldugligt skick. Det innebär att returen på söndag kommer att spelas på Borås Arena, vilket absolut ökar randigts chanser. 

Nu gäller det att ladda batterierna inför den viktigaste matchen på nitton år. Vi ses på söndag i Borås. Heja BoIS! 

Matchfakta: BoIS - IFK Värnamo 2-2 (0-1). Målskyttar: 0-1, Emin Grozdanic (13). 1-1, Robin Dzabic (50). 2-1, Kofi Asare (69). 2-2, Joel Voelkerling Persson (86). Utvisad: Emin Grozdanic (37). Domare: Kristoffer Karlsson. Publik: 4 755.

BoIS lag: Svante Hildeman - Max Nilsson, Gustaf Bruzelius, Philip Andersson (K), Rassa Rahmani -  Constantino Capotondi (Edi Sylisufaj, 46), Adam Egnell (Victor Karlsson, 88), Robin Dzabic - Jesper Strid, Christian Stark (Kofi Asare, 63), Vincent Sundberg.

Åh, dessa förbannade kval!

Så är vi där igen, i en situation som går som ett spöke genom Landskrona BoIS historia. Kval till den högsta serien - för elfte gången! Det är festligt förstås och matcher fyllda av förhoppningar. Men samtidigt ingår en rejäl portion ångest. Väldigt ofta går det åt skogen. BoIS har många smärtsamma kvalupplevelser. En period 1958, 1959, 1962 och 1968 verkade det vara som förgjort. Men så kom kvalet 1970 och då äntligen lyckades det. En tjugoett år lång väntan på allsvensk fotboll var över.

Hasse Persson får behandling efter
knäskadan mot Örgryte på Nya Ullevi.

BoIS första allsvenska kval var mot Fässbergs IF 1934 som besegrades i ett dubbelmöte. Därmed återtog randigt den allsvenska platsen som man haft sedan serien grundades.

1940-talets båda allsvenska kval stod mot dalsländska Billingsfors. Det gick vägen 1944, men två år senare bommade BoIS. Efter att lagen vunnit sina respektive hemmamatcher följde ett avgörande möte på neutral plan i Göteborg. Där drog Billingsfors det längsta strået och vann klart med 4-1.

Kvalen på 1950- och det tidiga 1960-talet, under HP-åren, är oförglömliga upplevelser. År 1958 mot Örgryte på Nya Ullevi drog mötet den dittills största publiksiffran i en tävlingsmatch mellan två svenska lag, 46 405 åskådare. Randigt inledde piggt, men Örgryte tog ledningen. Därefter hade Hasse Persson ett skott i ribban innan han, fem minuter innan halvlek, kolliderade med ÖIS målvakt och skadade sitt vänsterknä så illa att han fick utgå. Med bara tio man i laget - det här var på den tiden då man inte fick göra byten efter skador -  tappade BoIS all geist och föll samman. Matchen slutade 5-0 till göteborgarna och Allsvenskan förblev bara en hägring.

Även kvalet 1959 mot Degerfors var en besvikelse. BoIS satte publikrekord på IP, 18 533 åskådare; ett rekord som förmodligen aldrig kommer att slås. Men på planen gick det sämre. Seger på Stora Valla, blev förlust i Landskrona, och så till sist en avgörande match på Råsunda i Stockholm där värmlänningarna vann med 2-1.

Bengt Olsson, AIK-dödare 1962, omgiven av beundrare.

Hasse Persson var en bländande spelare, men samtidigt otursförföljd. Efter den inledande förlustmatchen mot Halmia i kvalet 1962 skadade han sig på sitt arbete och kunde inte medverka i återstående kvalmatcher. I 3-1-vinsten mot AIK på hemmaplan trädde istället Bengt Olsson - en idag ganska bortglömd BoISare - fram och gjorde hattrick. Detta hjälpte inte. Visserligen besegrade BoIS Holmsund i den sista kvalomgången efter två sena mål. Men samtidigt avgjorde AIK sitt möte mot Halmia på övertid. Det ledde till att Halmia, AIK och BoIS hamnade på samma poäng, men att BoIS missade uppflyttning. Laget var bara ett mål sämre än AIK. Kvalet 1962 är förmodligen det mest plågsamma svartvita supportrar någonsin har upplevt.

I kvalsegern hemma mot Sandviken
1970 gjorde Sonny Johansson 2-0-målet.

I kvalet 1968 var randigt aldrig riktigt med i matchen. Man slutade sist i kvalgruppen efter Jönköping, Sirius och Sandviken. Bättre gick det som bekant 1970 när det äntligen var BoIS tur.

Sandviken besegrades hemma med 2-0. Sedan följde ett möte i Norrbotten mot Luleå där man fick med sig ett 0-0-resultat. I den avslutande matchen mot Skövde på Nya Ullevi kom BoIS i underläge med 0-2, men Sonny Johansson och Leif Carlsen såg till att det blev 2-2. En lång väntan på Allsvenskan var över.

Nästa gång det var dags för ett kval till den högsta serien var 1998 då Trelleborgs FF blev en övermäktig uppgift. BoIS förlorade både hemma och borta. Inte heller kvalet 2005 mot GAIS är något man minns med förtjusning. Det blev förlust i Göteborg med 2-1, men BoIS hade returen hemma. En 1-0-seger där hade räckt för fortsatt allsvenskt spel, men trots en ihärdig forcering ville det sig inte. GAIS höll tätt, 0-0, och alltsedan dess har BoIS varit ur Allsvenskan.

Nu väntar Värnamo i två kvalmatcher. Smålänningarna är favoriter, men allt kan hända. Åh, dessa förbannade kval!

Källor: boishistoria.se, Ett fotbollslags historia, svenskfotboll.se.

Kval trots plattmatch

När det gällde som mest kunde BoIS inte ta fram det där lilla extra, utan föll med klara 3-0 i mötet mot Utsiktens BK i Superettans avslutande omgång. Därmed slutade man trea i serien, strax före Helsingborgs IF - tack och lov. Men med ett ovisst kval mot allsvenska Värnamo framför sig.

Förhoppningsfulla BoISare utanför
Bravida Arena innan match.

Långt över tusen BoISare hade tagit sig till Hisingen i Göteborg för att få vara med om stunden då randigt tog steget tillbaka till svensk fotbolls finrum igen. Antilaget Utsikten - klubben utan supporterkultur - stod för motståndet och för ett ett par timmar denna novemberlördag ägde Landskrona BoIS BK Häckens hemmaplan Bravida Arena. Men vad hjälpte det? Degerfors förlorade mot Öster som knep den andra direktplatsen till Allsvenskan och nere på planen verkade Max Mölders manskap tagna av stundens allvar. Det var som om det stora stödet istället blev en black om foten.

Efter en halvhyfsad första halvlek då randigt fortfarande höll 0-0 sjönk man ihop som en dödbakad vaniljsufflé i den andra. Det var inget snack. Utsikten var det bättre laget.

Erik Hedenquist, som fått axla Philip Anderssons roll som kapten, drog på sig en fullständigt onödig straff vid Utsiktens ledningsmål. Robin Dzabic, som annars har ett stort spel i sig, hade en blek eftermiddag liksom osynlige Edi Sylisufaj. Få spelare stod att känna igen. Att Max Mölder gjorde en trippelrockad strax efter Utsiktens 2-0-mål hjälpte föga. Trion Capotondi, Stark och Odhiambo saknade nycklar för att låsa upp ett kompakt hemmaförsvar. Och ska sanningen fram så kom de inte till några lägen heller. 

Trots ett stort supporterstöd gjorde BoIS en av
säsongens sämre matcher. Foto: Emelie Hübner.

En av få i BoIS som kom undan med äran i behåll var Vincent Sundberg som på karakteristiskt vis störde Utsiktens högerförsvar med sin ettriga spelstil. Men inte heller Vincent kan vara helt nöjd med sin insats. Han borde ha satt något av de lägen han hade i den första halvleken. Ett litet plus också till Svante Hildeman som trots allt knep en straff (även om han inte lyckades rädda returen).

Nu gäller det att spotta i nävarna och ta sig samman. Sämre än så här kan det knappast bli. Att det blev Värnamo istället för deras allsvenska bottenkollega IFK Göteborg i kvalet kan vara BoIS chans. Smålänningarna är ett spelskickligare lag än Blåvitt, men inte alls lika fysiska. Det borde också vara en enklare uppgift att spela en avgörande match på Finnvedsvallen än på Gamla Ullevi där Göteborg har ett enormt stöd. I vilket fall. Kval väntar. Värnamo är stora favoriter och BoIS kan slå ur underläge. Det borde passa oss bra!

Matchfakta: Utsiktens BK - BoIS 3-0 (0-0). Målskyttar: 1-0, Jesper Brandt (55). 2-0, Malkolm Moenza (61). 3-0, Kalipha Jawla (90+2). Domare: Fredrik Oppong. Publik: 1 552.

BoIS lag: Svante Hildeman - Jesper Strid (Constantino Capotondi, 67), Gustaf Bruzelius (Philip Andersson, 90+6), Erik Hedenquist (K), Rassa Rahmani - Adam Egnell, Max Nilsson, Victor Karlsson (Kofi Asare, 82) - Robin Dzabic (Christian Stark, 67), Edi Sylisufaj (Xavier Odhiambo, 67), Vincent Sundberg.

Bara oavgjort, men dramat är inte över

Degerfors säkrade ett allsvenskt avancemang, medan BoIS eventuella uppflyttning kommer att avgöras i Göteborg nästa helg. Det stod klart efter 1-1-mötet mellan lagen på lördagen.

Avspark i rysarmötet mellan BoIS och Degerfors.

Degerfors behövde säkra en poäng för att gå upp i Allsvenskan. Det märktes. Laget drog ner styrkorna i försvarsposition och satsade på omställningar. Som så mången gång förut detta spelår höll BoIS i bollen och försökte kombinera sig igenom. Men överallt var det tillknäppt, trångt och stängt. 

Minuterna innan halvtid höll Degerfors på att ta ledningen när de för en gångs skull gick till anfall. Men Dijan Vukojevics skott från nära håll räddades av Svante Hildeman. Sekvensen därpå slog BoIS om och kontrade. Jesper Strid nådde Edi Sylisufaj med en passning i höjd med mittlinjen och i kamp med en försvarare i Degerfors snodde Edi åt sig bollen och frispelade Vincent Sundberg centralt i djupled. Det kändes som om det var dags för 1-0, men Rasmus Forsell i bortaburen räddade.

Strax efter halvtidsvilan var det istället Degerfors som fick övertaget. Carlos Gracia tog sig runt på högerkanten och nådde Dijan Vukojevic som med en perfekt avvägd nick satte ledningsmålet. BoIS återhämtade sig dock snabbt och fortsatte att pressa på framåt. En kvart in i halvleken gav det utdelning. Robin Dzabic drog på ett skruvat vänsterskott som slank in nere vid Rasmus Forsells högra stolpe. Utjämningen gav BoIS ny energi och resten av halvleken låg man på för ett ledningsmål. Inhopparen Christian Stark var nära liksom Philip Andersson. Men Degerfors höll undan och knep den poäng som de behövde.

Det är små marginaler i fotboll. BoIS kan fortfarande bli tvåa i Superettan och därmed ta den andra direktplatsen till Allsvenskan. Men det kan lika gärna bli plats nummer tre och kval eller till och med en snöplig fjärdeplats. Avgörandet är dock inte helt och hållet vårt eget längre, utan nu är vi beroende av Östers och Helsingborgs resultat. Den här upplösningen är verkligen inget för klena nerver.

Till matchen mot Utsikten är Rassa Rahmani och Gustaf Bruzelius tillbaka efter sina avstängningar. Däremot lär det inte bli något spel för Melker Jonsson som skadade sig illa

vid en brytning i samband med Degerfors mål.  

BoIS publiksiffror svänger än hit, än dit. Svaga 2 328 mot
Brage blev nästan det dubbla, 4 348, mot Degerfors.
Bra förstås, men man kan inte låta bli att fundera på vad
de tvåtusen "nya" BoISarna hade för sig förra omgången.

Dagens debutant, Gustaf Westström, som byttes in när även Erik Hedenquist fick skadekänningar, stod för en prima insats. Det kan inte ha varit helt lätt att komma in och göra sin första match i Superettan när allt står på spel. Men Gustaf skötte det galant.

Matchfakta: BoIS - Degerfors IF 1-1 (0-0). Målskyttar: 0-1, Dijan Vukojevic (48). 1-1, Robin Dzabic (59). Domare: Per Melin. Publik: 4 348.

BoIS lag: Svante Hildeman - Max Nilsson, Philip Andersson (K), Erik Hedenquist (Gustaf Westström, 68), Melker Jonsson (Christian Stark, 53) - Robin Dzabic, Adam Egnell, Victor Karlsson - Jesper Strid, Edi Sylisufaj (Kofi Asare, 82), Vincent Sundberg. 

Allsvenskan fortfarande i sikte!

Med fart, med rakhet och en sjuhelsikes frenesi betvingade BoIS IK Brage från Borlänge. 3-0 slutade matchen. Randigt passerade därmed Helsingborg i Superettans toppstrid. Två omgångar återstår.

Flera förändringar sedan senast kunde den insatte notera i den startelva som BoIS mönstrade när matchen drog igång. Ingen Philip Andersson, ingen Constantino Capotondi och ingen Kofi Asare. Istället fick Erik Hedenquist, Victor Karlsson och Jesper Strid chansen. Den förstnämnde som mittback, medan Karlsson placerades på mittfältet och Strid fick börja till höger i anfallet. Vincent Sundberg bytte kant och tog Asares plats ute till vänster.

Härligt grabbar! Nu har vi avgörandet i egna händer.

Just Sundberg inledde målskyttet sedan han löpt sig loss från Brages mittförsvar efter en frispelning av Amr Kaddoura. Det hade då gått knappt tio minuter. BoIS låg på hårt och pressade dalmasarna som i rena förskräckelsen gjorde misstag efter misstag. Den annars så skicklige Brage-centern Ieltsin Camões slog en huvudlös bakåtpassning som Edi Sylisufaj snappade upp och ur en snäv vinkel till höger i straffområdet utökade han BoIS ledning till 2-0. Sedan följde några jobbiga minuter. Helsingborg tog ledningen i sin match uppe i Sandviken och Amr Kaddoura skadade sig såpass illa att han fick byta med Svante Hildeman. BoIS blixtfotboll kom i viss mån av sig, men man höll ledningen till halvlek. 

Matchens andra halva blev något jämnare, men hemmasegern var aldrig hotad. Svante Hildeman fick göra ett par räddningar, men sedan Jesper Strid skjutit 3-0, assisterad av Robin Dzabic, var matchen i praktiken över. Alltfler åskådare började istället oroligt blicka ner i sina mobiltelefoner. Helsingborg hade gjort 2-0 uppe i Gästrikland, men Sandviken reducerade. Strax innan slutsignalen bröt det stora jublet ut. Sandviken kvitterade och BoIS var förbi HIF i tabellen igen.

Till matchens lirare i randigt utsågs Vincent Sundberg. Det var helt i sin ordning. Överhuvudtaget är han säsongens stora utropstecken och kanske den i laget som hållit jämnast standard sett över hela spelåret. Bra i dagens match var även Victor Karlsson som nu äntligen infriade de högt ställda förväntningarna som det är på honom. Dessutom måste Max Mölder prisas för att han vågade ändra lite i det taktiska. Brage blev tagna på sängen.

Smolk i glädjebägaren blev det däremot när det meddelades att Amr Kaddoura förmodligen åkt på en korsbandsskada. Han är förstås borta till mötet mot serieledarna Degerfors nästa lördag då även Gustaf Bruzelius och Rassa Rahmani är avstängda. 

Upplösningen av Superettan anno 2024 är en riktig rysare, men nu har vi satt oss i ett bättre läge än innan och har avgörandet i egna händer. Men det är självfallet inte fel om andra lag kan hjälpa oss på traven. Örebro exempelvis som har både Öster och Helsingborg kvar att möta på Behrn Arena.

Matchfakta: BoIS - IK Brage 3-0 (2-0). Målskyttar: 1-0, Vincent Sundberg (9). 2-0, Edi Sylisufaj (17). 3-0, Jesper Strid (65). Domare: Tess Olofsson. Publik: 2 328.

BoIS lag: Amr Kaddoura (K) (Svante Hildeman, 30) - Max Nilsson, Erik Hedenquist (Melker Jonsson, 78), Gustaf Bruzelius, Rassa Rahmani - Robin Dzabic (Max’Med Mohamed, 90+1), Adam Egnell (Constantino Capotondi, 78), Victor Karlsson - Jesper Strid, Edi Sylisufaj (Christian Stark, 78), Vincent Sundberg.

Sen straff stjälpte BoIS

Bottenlaget Östersund besegrade BoIS med 2-1 i mötet lagen emellan på lördagseftermiddagen.

Randigt verkar jämt förlora på Jämtkraft Arena. Vete tusan vad det beror på. Den långa resan, konstgräset eller någon annan märklig detalj som spökar i bakhuvudet på spelare och ledarstab. Kanske är det knotten?

Nej, det sistnämnda är förstås inte en seriös förklaring till varför BoIS har så förtvivlat svårt att få till det mot ett numera rätt mediokert Östersund. Men något är det, frågan är bara vad?

I eftermiddagens möte, som gällde så mycket, var randigt en besvikelse. Inte ens bollinnehavet (54-46 i BoIS favör) var så stort som det brukar. Istället fick man se en match som böljade åt båda hållen; en match där få spelare i Skånes uruguayare kom upp i godkänd nivå. 

Väntar Allsvenskan på andra sidan
eller förblir dörren stängd?

Sedan Rassa Rahmani kvitterat en kvart in i den andra halvleken tycktes mötet gå mot ett kryss. Men en tröjdragning från Max Nilsson på en spelare i hemmalaget i matchens slutskede ställde till det och så var den dagen förstörd. Visst, straffen var billig. Men domaren dömer. Bäst är måhända att hålla fingrarna i styr i straffområdet.

Att Max Nilsson blev olycksgubbe i BoIS var på något sätt typiskt. Han tillhörde - trots straffen - en av få, tillsammans med Rassa Rahmani och Amr Kaddoura, som verkligen visade att de ville lira allsvensk fotboll nästa år.

Tre omgångar återstår av Superettan. BoIS har fortfarande chansen att nå en allsvensk plats (om övriga resultat går vår väg). Det känns som om allt står och faller med mötet mot Brage nästa omgång. Vinst där och man kan fortfarande tro på det. Om inte, finns det en påtaglig risk att det blir burop och kvartssamtal efter slutsignalen. 

Matchfakta: Östersunds FK - BoIS 2-1 (0-0). Målskyttar: 1-0, Yannick Adjoumani (52). 1-1, Rassa Rahmani (61). 2-1, Simon Marklund (87). Domare: Erik Mattsson. Publik: 1 680.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Max Nilsson, Philip Andersson (K), Gustaf Bruzelius, Rassa Rahmani - Constantino Capotondi (Victor Karlsson, 74), Adam Egnell, Robin Dzabic - Vincent Sundberg (Jesper Strid, 83), Edi Sylisufaj (Xavier Odhiambo, 69), Kofi Asare.

Efterlängtad seger mot jumbon

Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades BoIS äntligen vinna igen. Seriejumbon Skövde besegrades med klara 4-1. Därmed tog randigt tillvara möjligheten att fortsatt vara med i kampen om en allsvensk plats.

Bara 1 915 åskådare infann sig till matchen mellan BoIS och Skövde på fredagskvällen. Det var årets sämsta publiksiffra. För de som kom lever hoppet om Allsvenskan fortfarande, men de som stannade hemma; har de redan gett upp?

Hur som helst, spelarna i BoIS hade gett sig tusan på att revanschera sig och kom till spel med en energi och en glöd som Skövde hade svårt att stå emot. Det blev spel mot ett mål. Ändå fruktade man att BoIS, som brukligt på sistone, skulle köra fast. Adam Egnell ville dock något annat och krutade på från distans i den nittonde minuten. Det gav resultat och att BoIS lyckades få utdelning så tidigt löste upp en del nervknutar. 2-0 följde kort därpå efter en tjusig skarv från Constantino Capotondi som friställde målskytten Max Nilsson och 3-0 satte Edi Sylisufaj fem minuter före halvtidsvilan.

Den andra halvleken blev betydligt sämre från BoIS sida och Skövde släpptes in i matchen. Efter ett reduceringsmål från Shergo Shhab kändes det onödigt skakigt. Men det hela redde upp sig så småningom och på övertid kunde Robin Dzabic fastställa slutresultatet: 4-1 till BoIS.

Klacken gjorde sitt bästa för att sätta färg på matchen. 

Många spelare glänste. Adam Egnell såg hetare ut än på länge, Max Nilsson öste på från sin högerposition och verkade vara överallt, medan sommarförvärvet Constantino Capotondi visade att han kommer att bli en tillgång framgent. 

Ni blir det ett kortare uppehåll av Superettan innan BoIS om två veckor beger sig till Jämtland för ett möte mot Östersund. Det blir en nagelbitare.

Matchfakta: BoIS - Skövde AIK 4-1 (3-0). Målskyttar: 1-0, Adam Egnell  (19). 2-0, Max Nilsson (27). 3-0, Edi Sylisufaj (39). 3-1, Shergo Shhab (58). 4-1, Robin Dzabic (90+1). Domare: Rinon Hasani. Publik: 1 915.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Max Nilsson (Melker Jonsson, 88), Philip Andersson (K), Gustaf Bruzelius, Rassa Rahmani - Constantino Capotondi (Victor Karlsson, 77), Adam Egnell (Max’Med Mohamed, 88), Robin Dzabic - Vincent Sundberg (Christian Stark, 88), Edi Sylisufaj, Kofi Asare (Filip Sachpekidis, 77).