Tommy Larsson har lämnat oss

När euforin över uppflyttningen till Superettan så sakteliga lagt sig, och julen står för dörren, nås vi av ett sorgligt besked. Förre BoISaren Tommy Larsson har gått bort 69 år gammal.

Efter tio framgångsrika år i Malmö FF:s A-lag (1969-1978) kom han våren 1979 överens med BoIS om en övergång. Di blåe spelade ute i Europa och till sist blev det en omöjlighet för Tommy, som led av flygskräck, att fortsätta i klubben. Åke Jönsson berättar i tidningen BoISaren om hur det gick till när Larsson på eget bevåg tog kontakt med randigt för en övergång. Han hade tänkt ringa till ordförande Claes Munck af Rosenschöld, men hade inte numret, utan ringde istället till BoIS- lagledaren Sven ”Skinka” Malmborg. Det blev ett underligt samtal där ”Skinka” trodde att han blivit utsatt för ett skämt. Men till sist ordnade det sig med kontraktet.

Tommy Larsson debuterade för BoIS i en förlustmatch mot Elfsborg, 0-3, i maj 1979. Han var en av många MFF:are som kom till randigt under slutet av den allsvenska 70-talsepoken. Så småningom fick han sällskap av Anders ”Puskas” Ljungberg och Claes Malmberg och sedan tidigare fanns även Christer Jakobsson i klubben. Före detta MFF:are i BoIS är ett kapitel för sig. Förhoppningarna är ofta stora, men sällan blir det riktigt bra. Tommy Larsson var dock ett undantag. Han stannade i BoIS under sex säsonger och blev där ett kreativt offensivt tillskott med sin fina teknik och smidighet. Säsongen 1981, i Division II Södra, blev Larsson matchvinnare i derbyna mot Trelleborgs FF och IFK Malmö. 1-0-målet mot Di Gule på övertid på Malmö Stadion kan nog en och annan minnesgod supporter fortfarande dra sig till minnes. 

Tommy Larssons sista säsong i randigt blev 1984. Då var han ofta skadedrabbad och kom bland annat att missa cupfinalen mot Malmö FF på Olympia. Samma år föll BoIS ur Divison II och Larsson varvade ner i Malmö BI.

Totalt blev det 145 matcher i randigt för Tommy (43 i Allsvenskan) och 27 mål.

Källor: BoISaren nr 2 1979, Wikipedia och boishistoria.se

Sammanfattning av 2020

Årets målsättning infriades. Landskrona BoIS är tillbaka i Superettan. Men det blev en säsong som saknar motstycke i klubbens historia. Undantaget några få matcher under hösten  (då med 50 personer) spelade våra favoriter utan åskådare. Det var ett öde som alla BoISare delade med andra supportrar i hela vårt avlånga land, men icke desto mindre kändes det bedrövligt. 

Filip Olsson, årets bäste spelare. 
Foto: Nisse Nilsson.

Här följer en sammanfattning av ett fotbollsår, som trots allt fick ett lyckligt slut.

Årets spelare: Filip Olsson. Det började lite knaggligt under sommarmånaderna, men från slutet av augusti och framåt var han den som öppnade upp motståndarförsvaren med sin löpstyrka och sin skottvilja. Få försvarare i Division 1 hängde med i svängarna.

Årets återkomst: Katten har nio liv, sägs det, men Nicklas Nielsen har tio. Efter sju sorger, åtta bedrövelser och ett skadeelände som borde ha gjort slut på fotbollskarriären tog han sig tillbaka, och han gjorde det med bravur. Matchvinnare mot Eskilsminne och Qviding hemma och tungan på vågen i täta tillställningar som Utsikten och Lindome borta. Måltjuven Nicklas blev precis den ”gubbe i lådan” som vi hade hoppats på.

Årets målskytt: Linus R Olsson. 21 mål blev det totalt under hela året - 12 i Division 1 Södra. Ett tag under serieinledningen var Linus i sitt livs målstim och gjorde nio mål på fem matcher. Skadeproblem under senhösten bidrog till att han kom av sig. I den första kvalmatchen visade han dock ånyo varför han var BoIS-kedjans vassaste länk.

Årets vackraste mål: Filip Olssons bananfrispark mot Eskilsminne på Harlyckan tätt följd av Nicklas Nielsens skruvnick mot Linköping hemma. Men årets mål alla kategorier är självfallet Filip Olssons kvittering på Studenternas i kvalet.

Det blev 21 mål totalt för Linus R Olsson
under säsongen 2020. Med det blev han randigts bäste 
målskytt. Foto: Lola Nilsson.

Årets lån: Amr Kaddoura gick sönder under försäsongen och goda råd var dyra. BoIS behövde en ny målvakt meddetsamma. Man vände sig till Trelleborgs FF och fick låna Philip Mårtensson. Det blev succé. Till en början var Philip bänkad, men när han väl fick chansen, i matchen mot Motala i den sjunde omgången, så tog han den. Därefter var han självskriven i målet.

Årets fuling: Randigts mest varnade spelare blev Passi Prudence som fick syna domarens gula kort åtta tillfällen. Ingen BoISare blev utvisad.

Årets justaste: Backarna Jonathan Asp och Dennis Olofsson. Jonathan spelade 22 seriematcher och Dennis 19. Ingen av dem blev varnade under hela säsongen.

Årets bottennapp: Storförlusten mot Värnamo hemma, 1-4, sved förstås. Men sett till spelet är säsongens verkliga lågvattenmärke 2-0-förlusten borta mot Linköping. Efter den insatsen förlorade man tron på Superettan. 4-4 hemma mot Lunds BK måste också nämnas. Slutkvarten, när BoIS tappade en tremålsledning, var en plåga att bevittna.

Årets gåta: Robin Hofsö. Rätt använd, som i kvalet, är han en tillgång. Med sitt krigarhjärta och blodhundsmentalitet kan han vara en mardröm för motståndarförsvaren. Men varför gör Robin inga mål?

Årets vackraste I: Många randiga supportrar stod för en storartad hyllning till det nyblivna Superettanlaget när spelarbussen rullade in på IP:s parkering efter hemkomsten från Uppsala. Klockan var då tre på natten. 

Årets vackraste II: Nicklas Nielsens tårar på Studenternas efter kvalsegern. Släpps publiken in på IP nästa säsong - vilket alla förstås hoppas - lär Nicklas få de varmaste applåderna. 

Årets glädjedödare: Det där viruset från Kina. Vem hade kunnat ana att de skulle komma en fotbollssäsong då den engelska läktaren skulle gapa tom hela året?

Årets kommentator: Christoffer Ekmark. Att följa randigt ett helt år via en skärm var en prövning, inte minst eftersom många kommentatorer inte höll måttet. Men Ekmark var ett undantag. Han hade kul på jobbet, kändes det som, och bjöd på sig själv.

Lycklig Lucia - BoIS tillbaka i Superettan!

Pandemiåret 2020, alla fotbollssupportrars skitår nummer ett, slutade trots allt i dur. Efter 1-1 i Uppsala i den andra kvalmatchen mot Dalkurd är BoIS tillbaka i Superettan igen. Det känns ljuvligt.

Kval är antingen himmel eller helvete, glädje eller förtvivlan. I fjol stupade BoIS på mållinjen. Det var bittert. Och när man bänkade sig framför sändningen denna luciaeftermiddag var det sådana tankar som dök upp. Inte ett år till som förlorare, absolut inte ett år till!

Nästan hela första halvlek hade BoIS koll på tillställningen. Spelet var jämnt och båda lagen hade målchanser. Närmast ett randigt mål var Linus R Olsson som på en framspelning från Filip Olsson  kom fri med målvakten i Dalkurd. I själva avslutningsögonblicket blev Linus dock hårt trängd av en hemmaförsvarare, så skottet blev lamt. Målvakten kunde rädda.

Efter en halvtimme borde Dalkurds redan varnade Irfan Jasarevic ha blivit utvisad. I ett omställningsläge tog han händerna till hjälp för att stoppa Linus R Olsson, men domaren valde att blunda.

Filip Olsson gör 1-1. Skärmdump
 från Sportexpressens sändning.

Sista minuterna innan halvlek tryckte Dalkurd på och BoIS började få allt svårare att etablera ett eget spel. Matchbilden fortsatte på samma vis i andra halvlek och i den 47:e minuten kom ledningsmålet genom Samuel Holm. Där och då kändes det som om allt höll på att gå åt fanders. Stärkta av ledningen tog hemmalaget över helt och hållet och det osade katt framför Philip Mårtensson mer än en gång. Men BoIS höll emot och efter hand bedarrade anfallsstormen.

I den 80:e minuten kom målet som kommer att bli en BoIS- klassiker. Måns Ekvall rensade undan bollen efter ett Dalkurdanfall. Den nådde så småningom Kevin Jensen som drog iväg mot motståndarmålet med expressfart. Med honom löpte Filip Olsson. Strax utanför straffområdet passade Kevin till Filip och han avancerade några meter innan han placerade bollen mellan benen på Filip Anger i hemmamålet. Det blev 1-1 och BoIS var i sjunde himlen!

Ett stort grattis till alla spelare som medverkat i återtåget till fotbollseliten och ett stort grattis till Billy Magnusson och Max Mölder som lyckats bygga ett lag där alla har kul tillsammans och drar åt samma håll. Det här gjorde ni förbannat bra.

Randigt jubel efter slutsignalen.
Skärmdump från Sportexpressens sändning.

Kvalfakta:  Dalkurd FF - BoIS 1-1 (0-0). Målskyttar: 1-0, Samuel Leach Holm (46). 1-1, Filip Olsson (80). Publik: -.

BoIS lag: Philip Mårtensson - Dennis Olofsson, Jonathan Asp, Viktor Wihlstrand, Alexander Tkacz  -  Måns Ekvall, Sumar Almadjed (Passi Prudence, 59), Filip Olsson - Kevin Jensen (Johan Rapp, 89), Linus R Olsson (Nicklas Nielsen, 92), Oscar Petersson (Robin Hofsö, 59).

Övertygande kvaltriumf

BoIS skaffade sig ett perfekt utgångsläge inför kvalreturen mot Dalkurd på söndag. I hemmamötet på IP vann di randige med 2-0 efter mål av Linus R Olsson och Oscar Petersson.

Inledningen såg nervös ut från BoIS sida. Snedträffar, felpassningar och darriga uppspel. Men det blev snabbt bättre.

Kevin Jensen stod för matchens första målchans när han provade lyckan med ett skott strax utanför Dalkurds straffområde i den 6:e minuten. Bortalagets målvakt, Filip Anger, räddade. Filip Olsson - som precis som Jensen gjorde en strålande match - drog på för kung och fosterland via en frispark efter knappa 20 minuter. Skottet gick mitt på Dalkurds målvakt, som inte lyckades hålla bollen, men Måns Ekvall 

hann inte fram på returen.

Fem minuter senare började det hetta till på allvar. Oscar Petersson - en annan av matchens förgrundsgestalter  - satte sig själv i läge centralt, men hans avslut var mindre bra och Dalkurds målvakt räddade ännu en gång. Det blev dock hörna; en hörna som Jonathan Asp gick ut att för att ta. Och som alla BoISare vet är Jonathan fenomenalt duktig på just hörnor och frisparkar. Det visade sig även denna gång. En perfekt lyra in mot mål och poff, så satte Linus R Olsson skallen till. Det var 1-0.

Efter målet hade Kevin Jensen ett par bra lägen att göra 2-0, men det ville sig inte. Det gjorde det inte heller för Dalkurd som hade en trippelchans tio minuter före paus. Där hade Philip Mårtensson och hela BoIS-försvaret änglavakt.

I andra halvlek fick randigt en utmärkt start. I den 51:a minuten tog sig Alexander Tkacz fram på vänsterkanten och slog ett inlägg in mot Linus R Olsson i straffområdet. Bollen studsade ut till en välplacerad Oscar Petersson som distinkt sköt 2-0.

Linus R Olsson gjorde det ena av BoIS två
 mål i kvalsegern mot Dalkurd. Nu är randigt med
ena benet i Superettan. Foto: Nisse Nilsson. 

Småningom tog Dalkurd över mer och mer av spelet, medan BoIS försvarade sin ledning. Uppsalalaget lyckades dock inte betvinga ett ihärdigt kämpande hemmaförsvar, utan BoIS höll undan fram till slutsignalen. Faktum är att randigt var närmare 3-0 än gästerna var 2-1. Filip Olsson och Kevin Jensen låg och lurpassade mest hela tiden och kunde mycket väl  - via vassa omställningar - ha punkterat kvalet definitivt. Dalkurds Arash Motaraghebjafarpour tappade humöret i matchens slutskede och drog på sig sitt andra gula kort när han stoppade en kontrande Kevin Jensen. Det spillde över på Dalkurds tränarbänk och ett smärre gruff avslutade tillställningen.

- Vi gör en bra match. Vi vinner välförtjänt, sa en nöjd Jonathan Asp i en segerintervju efter matchen.

 

Det är bara att hålla med. Nu gäller det att hålla fokus i returen också. Superettan är nära.

 

Kvalfakta:  BoIS - Dalkurd FF 2-0 (1-0). Målskyttar: 1-0, Linus R Olsson (25). 2-0, Oscar Petersson (51). Utvisad: Arash Motaraghebjafarpour (90). Publik: 8.

BoIS lag: Philip Mårtensson - Dennis Olofsson, Jonathan Asp, Viktor Wihlstrand, Alexander Tkacz  -  Måns Ekvall, Sumar Almadjed (Passi Prudence, 46), Filip Olsson - Kevin Jensen, Linus R Olsson (Robin Hofsö, 79), Oscar Petersson (Nicklas Nielsen, 84).