onsdag 22 augusti 2018

Platt fall i Rosengård


Efter en svag insats i derbyt mot Helsingborg trodde jag att BoIS skulle ta sig samman. Men i cupmötet mot FC Rosengård på onsdagskvällen fortsatte laget att spela precis lika blekt och andefattigt som på Olympia. Det resulterade i ännu ett nederlag. Division 2-laget FC Rosengård slog alltså ut randigt ur Svenska Cupen och stundtals var det faktiskt så att man satt och skämdes för hur håglöst spelarna uppträdde.

Vackra flaggor på Olympia.
Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit att det var helt rätt av BoIS-styret att förstärka truppen under sommarfönstret. Det anser jag fortfarande. Men utav de sex spelare man tog in är det egentligen bara en som hittills har hållit måttet; islänningen Alfons Sampsted.  Varför har Agim Sopi valt att satsa på nyförvärv som det tar månader för innan de kommer i matchform? (Om ens det.) Det är obegripligt.

Landskrona BoIS är en klubb med anor. Vi har en historia att vara stolta över. Vi var med i den första Allsvenskan 1924/1925, har 34 säsonger i högsta serien, ett cupguld, fem cupfinaler och är i ledning i maratontabellen för den näst högsta serien. Sådant bör nya spelare upplysas om, så att de bär den randiga tröjan med värdighet. Vi är inte vilket projektlag som helst.

Det vi fick se på Rosengårds IP på onsdagskvällen gjorde ont. Undantaget Alexander Tkacz och ovan nämnde islänning var det ingen som stod upp för klubbens färger. Vi var som ett ängagäng från gärdsgårdsserien. Rosengårds 2-0-seger var solklar och BoIS förmådde blott att vaska fram några halvchanser.

Osökt infinner sig frågan: Klarar vi verkligen av att rädda kontraktet i Superettan? Jag tvivlar. Men hoppet är som bekant det sista som överger människan. 

Heja BoIS!

lördag 11 augusti 2018

Generationen som svek


Finns det några nutida spelare med hjärta för sin moderklubb? Jag kan inte låta bli att undra när jag får läsa att 34-årige Alexander Farnerud i dagarna provspelar för Helsingborgs IF.

Som nästan alla randiga fotbollsanhängare känner till är Alexander och Pontus Farnerud, Rasmus Lindgren, Johan Andersson och Jonas Olsson stommen av BoIS gyllene fotbollsgeneration, vilka vid unga år lämnade Landskrona för framgångsrika karriärer utomlands. Många supportrar har förstås hoppats att någon gång få återse sina gamla favoriter i BoIS, men i takt med att spelarna har återvänt hem till Sverige har den ena besvikelsen avlösts av den andra. Pontus Farnerud valde IFK Göteborg, Rasmus Lindgren Häcken. Något senare gick även Alexander Farnerud till samma klubb. Nej, inte ens Jonas Olsson, som verkade vara den boisigaste av dem alla, hade tillräckligt varma känslor för klubben som fostrade honom. Jonas valde som bekant Djurgården förra året.

Alla dessa svikande hemvändare har självfallet gjort oss supportrar bedrövade, men samtidigt har de flesta insett att BoIS ekonomi inte räckt till för spelarnas lönemässiga krav. Att spel i Division 1 inte heller har varit tillräckligt attraktivt rent sportsligt har vi förstås också varit på det klara med.

Alla dessa besvikelser sammantagna kan dock inte mätas med känslan jag får när jag läser att Alexander Farnerud, efter sin sejour i Häcken och en karriär som egentligen var över, nu ämnar försöka sig på en comeback i ett lag som spelar i samma serie som BoIS och dessutom är våra ärkerivaler. Det är som att bli sparkad i skrevet. 

Jag vet att BoIS styrelse och dåvarande sportchefen Lars Persson inte släppte iväg Farnerud till Marseille när han ville och att han tog illa vid sig för det. Men Herre Gud! Det är femton år sedan och hela BoIS styrelse sedan den tiden är ju utbytt. Den trogna publiken på IP finns dock kvar.

Alexander själv påstår, enligt Helsingborgs Dagblad, att det är en lockelse att få spela i en klubb med ambitionen att ta sig upp till Allsvenskan. Det låter krystat. Han har ju redan spelat i högsta serien och är till åren kommen. Tror han verkligen att han har något att tillföra i Helsingborg nästa år?

En mycket vackrare avslutning på Farneruds fotbollskarriär hade förstås varit om han som erfaren nestor kommit hem till klubben som fostrade honom och gett den en hjälpande hand i kampen för nytt kontrakt och ekonomisk överlevnad. Han hade blivit avgudad och för evigt älskad i Landskrona. Men istället kom detta besked. Det är tragiskt!

Idrotten gör en ofta besviken och i den moderna fotbollens tidevarv är många spelare inte värda sina supportrar. Jag skickar en tanke till Rolf Nilsson istället. Totalt 323 A-lagskamper i BoIS! Väldigt få fotbollsspelare kommer upp i så många matcher i en och samma klubb på 2000-talet. Vila i frid, Rolf!

måndag 6 augusti 2018

Oavgjort mot jumbon


En poäng är allltid en poäng och därför bör man kanske vara nöjd. Men sett till spelet och motståndet - BoIS mötte tabelljumbon - var måndagens möte mot Värnamo på Finnvedsvallen ett riktigt sömnpiller, framför allt i den andra halvleken. 

Randigt tog ledningen i den 18 minuten sedan Jetmir Haliti spelat in från vänsterkanten till en centralt placerad Monday Samuel som gjorde 0-1. Men det roliga varade bara några få minuter. Sedan rev Alexander Tkacz ner Pär Cederqvist i BoIS straffområde och domaren Fredrik Klitte blåste straff. Straffen placerade den förre BoIS-centern till höger om Amr Kaddoura och så var det 1-1. Ett resultat som stod sig matchen ut.

Sammantaget, sett till spelet, var BoIS något bättre än Värnamo, men chanserna var få och vare sig Melvin Frithzell eller anfallskollegan Sadat Karim hade någon särskilt lyckad dag på jobbet. En av de bästa i randigt var nyförvärvet Emmanuel Okine som skötte mittbacksspelet, tillsammans med Viktor Svensson, på ett tillfredsställande sätt. (Det kan bli tufft för avstängde Philip Andersson att återta sin plats). Ett annat nyförvärv, Noor Zadran, gjorde ett piggt inhopp i mitten av den andra halvleken och några tillfällen snurrade han friskt med Värnamobackarna. 

Överhuvudtaget är det många nya spelare som kommit, eller är på väg, till BoIS denna sommar. Det är rätt satsat, tycker jag. Ett nytt kontrakt i Superettan står på spel och det gäller att agera. Dessutom börjar skador, avstängningar och annat elände att ställa till det. Mot Värnamo fick Adi Nalic vila sedan han drabbats av ett allergianfall, medan Edafe Egbedi skadade sig och blev utburen på bår. Både Alexander Tkacz och Sadat Karim fick syna domarens gula kort, varför de är avstänga i hemmamatchen mot Degerfors. Men vad gäller Nalic så får vi hoppas att han är tillbaka i den matchen. BoIS offensiv får en annan dimension med honom på planen.

Matchfakta: Värnamo - BoIS 1-1 (1-1). Målskyttar: 0-1, Monday Samuel (18). 1-1, Pär Cederqvist (20).  
Publik: 1 115.

BoIS lag: Amr Kaddoura - Alexander Tkacz, Emmanuel Okine, Viktor Svensson, Jetmir Haliti  - Edafe Egbedi, Måns Ekvall, Monday Samuel, Filip Pivkovski - Melvin Frithzell, Sadat Karim. Inhoppare: Igor Arsenijevic, Noor Zadran och Philip Ljung.